Så försvinner de en efter en, författarna man läser och älskar. Idag kom bud om att poeten och musikern Claes Andersson lämnat det jordiska och inte ger oss mer poetisk färdkost.Jag vill minnas denna formulering ur Mörkrets klarhet:
"Jag heter Claes. Ta mig. För mig hem eller bort. Dröj inte ty
jag har all tid i världen. Var du än lämnar mig, lämna mig
helst vid vatten, med några moln på himlen, en äng omdet är
möjligt, och läten från koltrast och fiskmåsar, om det går för sig
Finns det ännu rum för en vän, en bok och en flygel lovar jag att
inte komma med andra krav, men gärna tystnad och lite god jazz
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar