En blogg som tipsar om aktuella böcker, kommenterar fenomen kring läsning. Här skriver jag om alla slag av böcker - lyrik, prosa och fakta i en salig blandning.
Min blogglista
torsdag 27 maj 2021
Lättsinniga Lotta
"Två saker har jag velat här i livet: skriva långa dikter och få ett litet barn. I ingetdera har jag ännu lyckats" det låter Carina Burman huvudperson i nyutkomna romanen "God Natt Madame", säga.
Anna Charlotta "Lotta" von Stapelmohr (bilden), gift Schröderheim, är väninna till Bellman i romanen kallas han Bella, och uppskattad vid hovet. Eller var, tills hennes vassa tunga förpassade henne ut i kylan. En underlig situation eftersom hennes man Elis Schröderheim, kung Gustav III:s barndomsvän, fortsätter att umgås vid hovet.
Nu är det 1790 och hon tecknar ner sina minnen. Kvick, litterär och ironisk målar hon upp sitt liv med familj och vänner, kärlekar och fiender.Hon var en firad skönhet och hennes aptit på vackra män var stor. Och hon var inte den som satt och väntade på att bli vald, hon såg till att få dem hon ville ha. Allt från kungabroder till högadel ocl och ofrälse. Hon och maken levde i ett öppet äktenskap där båda tog för sig och de var ständigt samtalsämne i salongsskvallret, annat var inte möjligt. Och inte behövdes det "sociala medier" för att sprida alla pikanta detaljer. det fanns ju brev och dagböcker och förtroliga samtal.
Carina Burman rör sig som fisken i vattnet i 1700-talets Stockholm. Redan 1993 kom hennes roman om skalden Kjellgren ut och 2019 kom hennes mastiga biografi över Bellman ut, och även i den skriver hon om de viktiga väninnorna som öppnade sina salonger för Bellman och såg till att han hade de bästa kontakterna. Något erotiskt förhållande var det inte mellan Lotta och skalden, de var de bästa vänner livet igenom tills hon dog vid 38 års ålder.
"God natt Madame är en roande och nästan sann roman om en kvinna, som inte lät sig begränsas av tidens normer och som betalade priset för det.
En sak som möjligen kan vara en stötesten för läsarna är att personerna talar sin tids innespråk med många lån från franskan, som människor inom överklassen skrev och talade på den här tiden. Men med lite skolfranska i botten och gissningar kan man nog förstå vad denna sedan länge tystnade röst vill säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar