Segt om insnöade gåtor

Marie Bengts

har specialiserat sig på att skriva deckare i retrostil med 1950-talet som mål. Nyutkomna "Inferno i snö" är hennes tredje bok om den smarta sömmerskan Hannah Lönn från Stockholm. Men det verkar som om Bengts tappat sinnet för proportioner, den här historien dra över 500 sidor och det är definitivt för mycket. Pratigt och detaljspäckat så man långleds ibland. Bengts brukar jämföras med Maria Lang men en sak är säker, Lang hade aldrig dragit ut en historia så den blev så här lång. Uppslaget är det inget fel på, några dagar före julen 1957 är Hannah Lönn och hennes faster Lilly på väg till det öländska pensionat där de ska fira jul. Men på vägen överraskas de av den fruktade snöfåken och tvingas söka skydd på en närbelägen gård, Hallerum, som hyser många märkliga invånare. Där får de stanna tills stormen är över. Det visar sig snart att de kommit till ett allt annat än harmoniskt hushåll, och Hannah anar att de rent bokstavligt kanske har hamnat ur askan i elden.Och när mord blir en realitet stiger rädslan i gården. Denna gång utspelar romanen sig på ett igensnöat öländskt alvar, där en mordbrännare sprider skräck bland öns befolkning. Utan kontakt med yttervärlden blir Hannahs list och slutledningsförmåga avgörande för att avslöja de instängda personernas mörka hemligheter. Hade kunnat vara en riktigt bra historia om inte alla dassbesök och snöskottningar redovisats så minutiöst.