Penelopes version

De flesta vet på ett unegfär vad Odysséen handlar om, den månföslage Odyssus som var på hemväg i tio år. Och under tiden väntade habs hustru Penelope på ön Ithaka, trakasserad av ett antal friare som alla ville gifta sig med henne och roffa åt sig makten över ön. Sonen Telemachos skulle man ta livet av.

    Den suveräna kanadensiska författaren Margaret Atwood har gjort en egensinnig omdiktning av Odysséen, "Penelopiaden" heter den och kom ut 2005. Berättarrösten är Penelopes, men från dödsriket. Och här gör hon upp med mycket, den egna fega snällheten, oskicket att hålla käften, att vara till lags. Men det är det slut med nu.

   Med de 12 döda tjänsteflickornas hjälp berättas här en annan historia, grymmare, sjaskigare och mer sannolik. Och vad var det för idé att hänga de tolv flickorna som våldtagis av friarna? Hade inte de straffats tillräckligt ändå?

   Det är en omtumlande läsupplevelse, att se en berättelse smulas sönder och rekonstrueras.

  Skickligt. Oerhört skickligt!

  Jag säger bara: Nobelpriset till Atwood!

Om det obegripliga

Det blir en amerikansk bok till här. Joyce Carol Oates "Änkans bok", drygt 500 passionerade sidor om hur man hanterar det ohanterliga.

   Författarens man läggs in på sjukhus med vad man tror är en lunginflamation, men inom en vecka är han död. Ett besked som författaren inte är förberedd på och som får hela hennes verklighet att rämna.

   Om detta och hur man överlever det första året som änka handlar boken och Oates, som ständigt nämns i Nobelprissammanhang, har skrivit en av sina starkaste böcker. Är man det minsta intresserad av hur verklighet kan beskrivas så ska man läsa den här boken.

   Det är en märklig bok så sett att den är skriven så nära inpå sorgen. Men det förefaller som om Oates kan utvinna litteratur ur allt, liv och litteratur är bara olika sidor av samma mynt.

Clintan i helfigur

   Nu har han fått sin första biografi på svenska Clint Eastwood .
Mannen. Myten. Ikonen. Varumärket. Älskad och hatad som få. Kallad både fascist och politiskt korrekt liberal (!). Clint Eastwood lämnar ingen oberörd.
    I den första svenska biografin skärskådas en av Hollywoods längsta och mest framgångsrika karriärer både framför och bakom kameran av filmvetaren Michael Tapper.
   Han menar att oavsett om man ser honom som stor konstnär eller som dussinskådis så är Clint Eastwood ett globalt kulturfenomen att ta på allvar.
   Clintan är bit amerikansk historia. Hans släkt har anor tillbaka till 1600-talets USA och den hörde till pionjärerna som sökte sig västerut. Hans liv är en klassisk framgångssaga från födseln 1930 i ett enkelt hem i Oakland till att bli en av Hollywoods mest säljande stjärnor och viktigaste regissörer.
   Boken är på drygt 100 sidor och innehåller en förteckning över alla Clintans filmer, förstås.

Om vackra prästgårdar

Martin Giertz, humanistisk forskare och lärare, har ägnat några år av sitt liv åt att utforska svenska pråstgårdar. Under de senaste två åren rest runt och fotograferat ett 50-tal prästgårdsmiljöer i hela landet och intervjuat många nyblivna prästgårdsägare.

   Resultatet presenteras i den väluillustrerade boken "Svenska prästgårdar".Här ges för första gången en bred kulturhistorisk skildring av den svenska prästgårdens historia och här beskrivs byggnader, byggstilar och inte minst trädgårdar. Det var ofta från prästgårdarna som prydnadsväxter spreds till "vanligt folk" via sticklingar.

     Med sitt rymliga men inte alltför stora hus i en vacker trädgård motsvarar prästgården  för många det ideala hemmet. Många av gårdarna har fått nya ägare när präster, bland annat på grund av oförmånlig beskattning, flyttat bort. Så det finns hopp för prästgårdarna även om bandet till församlingen bryts.

  Någon borde också skriva om de åländska prästgårdarnas historia - för den är intressant.

Tuff som fan...

"Det är svårt att bli klok på människan Vivica Bandler, hon låter sig inte placeras i ett fyrkantigt fack. Hon är kontraster och inre konflikter; intensivt sensuell och skygg för beröring, tuff som fan och ohyggligt sårbar."

    Så skriver författaren och teatermannen Bengt Ahlfors i förordet till en nyutkommen bok om Vivica Bandler (1917 - 2004) "Människan Vivica Bandler - 82 skisser till ett porträtt". Boken får inte recenseras förrän 15 september, men jag har läst den klar.

   Det är en helt klart läsvärd bok om agronomen och ägaren till Saaris gård som kom att leva sitt yrkesliv på teatern - fast utbildad regissör var hon inte. Hon ledde teatrar i Helsingfor, Oslo och Stockholm och genomförde tuffa projekt, med ibland fula knep. Hon hade ambitionen att bli författare men annat kom i vägen.

   Hon var öppet lesbisk i en tid som kriminaliserade homosexualitet och det var på grund av Vivica som Tove Jansson bröt förlovningen med ålänningen Atos Wirtanen. Så nog finns det mycket i dessa skisser.Det är som en skiss över hela 1900-talet.
    Hennes spända förhållande till fadern är svårt att förstå sig på, de försonades aldrig. Fast de är begravda i samma grav, Vivica och hennes föräldrar.

Återanvända sagor

   Ja, allt går ju att återanvända, även klassiska sagor.

   Det är vad Erik Bergstrom gjort när han tecknat nya versioner av sagorna i "Bröderna Gryms sagor".

   Och visst ska man kunna skoja med gamla godingar men jag gillar inte riktigt boken. Det har liksom blivit tecknad splatterfilm med avrivna huvuden och blod som stänker.

    Kanske en yngre generation tycker det här är roligt men jag tycker att man lurar läsarna med att använda ordet saga här. Det ger ju en vink om att det ska finnas någon form av sensmoral i berättelsen, kanske rentav ett lyckligt slut.

   Det gör det inte här. Så vill ni ha en sagolik bok är detta inget alternativ.

Passion för Kina

Engelsmannen Simon Winchester har en förmåga att nosa upp udda människor och att berätta om dem.
   I "Mannen som älskade Kina" skriver han om Joseph Needham från Cambridge som, via sin kinesiska älskarinna, blev passionerat intresserad av landet
   Han kom till Kina första gången 1943, då på uppdrag av den brittiska regeringen. Han var övertygad om att det var kineserna som långt före resten av världen kommit på några av mänsklighetens största uppfinningar. Som brobyggande, tryckkonsten, kompassen och krutet.

   Men Kina befann sig just då på botten. Landet var styckat och plundrat av kolonialmakter, överfallet  av det japanska imperiet och utarmat av inbördeskrig. Att Needham just då började undersöka Kinas förflutna gick  på tvärs mot den rådande andan.

    Men Needham var van att gå mot strömmen. Det hette om honom att han var excentrisk, det yttrade sig bland annat i vurm för nudism och för radikal socialism(!).
   Jag tycker det här är en oerhört spännande bok. Dels berättelsen om Needham, men det finns bra förteckningar över Kinas stater och perioder och över alla kinesiska uppfinningar.
   Jag blir imponerad, som Needham.