Ingen saknar kanalflickan

   I nyöversatta "Inte ens i döden" (The Girl of His Dreams) av Donna Leon får venezianske kommissarie Brunetti och hans kollega Vianello en rapport om att en kropp setts i vattnet nära en av trapporna vid Canal Grande.
   Det är en regnig morgon i Venedig och de beger sig till platsen där de hittar en barnkropp som de lyfter upp på land. Den döda flickan har långt glänsande hår och bär en guldring som väcker frågor.
Underligt nog har ingen anmält en saknad flicka. Bilden av den döda flickan med håret format som en gloria förföljer Brunetti i återkommande mardrömmar.
  Han försöker fastställa flickans identitet genom att söka efter familjen. Spåren leder honom till ett romskt läger och i sin beslutsamhet att bringa klarhet i fallet tvingas Brunetti att kämpa både mot grov kriminalitet och mot myndigheternas och människornas fördomar.
  Det är en både angelägen och sorgsen berättelse som Leon ger sina läsare. Ofta är läget för Europas romer så dåligt att vi inte ens vill veta om det. Inte ens vackra Venedig är annorlunda, det är en hård värld och den gör Brunetti deprimerad.

Om livet och etiken

Ann Heberleins nya bok, "Etik - människa, moral, mening" ställer frågor kring det alla funderar över: Vad är gott och rätt, vilka handlingar är goda eller mindre goda och kan man alltid handla rätt.
  Det handlar om människan, om handlingarna och om det goda samhället. För vad är egentligen en god människa? Hur ska handlingar bedömas - är det avsikten eller konsekvensen som ska räknas? 
    Och hur är ett gott samhälle beskaffat? Och vad är meningen med alltihopa?

    Frågorna hänger naturligtvis ihop. Vi måste veta vem människan är - fri eller förutbestämd, ond eller god, ansvarig eller oansvarig - för att kunna besvara frågan om vad som är gott för henne, hur ett gott samhälle ska se ut och vilka handlingar som kan betraktas som rätt handlingar.
   I den här knubbiga och violetta boken diskuterar Ann Heberlein grundläggande etiska frågor med hjälp av tänkare från antikens Aristoteles till Judith Butler och hon placerar de eviga etiska frågorna om människan, moralen och meningen i vår samtid, vår vardag.
  För det är så med etiska frågor att de berör även de vardagliga valen. En nyttig och läsvärd bok.

Om Putin och hans folk

I väst är Vladimir Putin en fruktad politiker. Han har kvävt den ryska demokratin i sin linda, krossat oberoende medier och hetsat mot minoriteter genom stränga lagar.
   Men för vanligt folk är det av mindre betydelse. De har fått det bättre. De har röstat på Putin och tänker göra det igen. Putin har medvetet vänt ryggen åt storstädernas medelklass och satsat allt på att erbjuda ekonomisk trygghet åt vanliga ryssar.
   Kalle Kniivilä har rest genom Ryssland för att möta Putins väljare, och beskriver i reportageboken "Putins folk" de som sällan hörs i västliga medier. Ändå är det dessa väljare som kommer att avgöra Rysslands framtid. Vill och vågar de riskera förändring när framtiden är osäker? För den genomsnittlige ryssen är "demokrati" inte ett bra ord, det associeras till Jeltsins tid och det kaos som rådde och den formen av demokrati klarar man sig utan.
   Kniivilä är nu journalist på Sydsvenskan, han är född 1965 i norra Karelen och bosatt i Lund. Han är rysslandskännare och var tidigare Moskvakorrespondent för den finska tidningen Kansan Uutiset.
  Boken han skrivit om Ryssland på gränsen till framtiden har stor chans att bli en klassiker.

Myten om Södergran

 Agneta Rahikainen har studerat Edith Södergran alltsedan 1990-talet. I "Kampen om Edith" berättar hon om kvinnan och författaren bakom myten: »Den Södergran jag vaskat fram är en ung, levnadsglad kvinna, humoristisk, själv ironisk, okonventionell, resvan, social, rörlig, nyfiken, ombytlig och alert.«
    Alltså mycket långt ifrån bilden av den gåtfulla och folkskygga sierskan i Raivola.
   Edith Södergran värnade sin integritet och förstörde själv brev och manuskript så att "likmaskarna" - litterturvetarna - inte skulle kunna snaska i sig det privata. När hon dog var fältet alltså fritt för spekulation och mytbildning.
    Och nog har myten vuxit och frodats, så att den nästan blivit sann. Boken är en ettrig uppgörelse med tidigare skildringar av Södergran och säkerligen blir Rahikainens tolkning ifrågasatt den med. Men det är uppfriskande och verkligen på tiden att någon begfriar Edith från tolkningarnas tvångströjor. Det är hon värd.

På Hallands Väderö

. "Om du bara visste" är titeln på Caroline Säfstrands debutroman. Den handlar om om två kvinnor som av en slump möts på fyrlandet Hallands Väderö. Båda två släpar de på mörka minnen som de har svårt att släppa och båda vill ta makten över sina liv.
  Unga Elin hittar en dag en förlovningsring i pojkvännen Zachs ficka och får panik. Hon packar en väska och beger sig hals över huvud till Hallands Väderö en plats som hon svurit på att aldrig återvända till. Här får hon dela fyrvaktarbostad med Anja, en äldre kvinna som kommit till ön för att måla. Båda släpper inte gärna någon inpå livet, men efter en regnig kväll öppnar de sig för varandra och sommaren på ön förändrar allt.
   Jag har viss förståelse för att författaren som debuterar med den här romanen tar ut svängarna. Men hon lägger in lite för mycket dramatik i kvinnornas berättelse, jag får svårt att ta det hela på allvar. En mer nedtonad berättarstil hade varit effektivare.

Hur Anne Boleyn krossades

 Nej, jag trodde inte att det var möjligt. Att Hilary Mantel lyckas lika väl med sin andra roman om Tudortidens kaotiska liv. Men det gör hon. I "För in de döda" (Bring up the Bodies) tar hon oss med till året 1535.
  Thomas Cromwell, smedens son och huvudperson i romanen Wolf Hall, som kom på svenska i fjol, är Henrik VIII:s närmaste man. Hans stjärna har stigit liksom Anne Boleyns, hon som blev kungens andra fru. För hennes skull bröt kungen med påven i Rom.
    Men Henriks politik har isolerat England och Anne har misslyckats med det hon lovade maken: att föda honom en son. När Henrik besöker godset Wolf Hall ser Cromwell hur den orolige kungen förälskar sig i den tysta och enkla Jane Seymour. Cromwell vet direkt vad han måste göra: få fram en »sanning« om Anne Boleyn som ger kungen giltigt skäl att skilja sig - och ta sig en ny hustru.
  Romanen beskriver en av de mest skrämmande episoderna i den engelska historien: krossandet av Anne Boleyn.
   Nu skriver Mantel på den avslutande delen i trilogin om Tudortiden. Är det möjligt att hon ännu en gång överträffar sig själv?
   Jag, och många med mig, väntar på den nya romanen.

Paus från shopping

På nyårsafton bestämmer hon sig, journalisten Gunilla Brodrej: slutshoppat för ett år. Inte en enda personlig lyxartikel får införskaffas under året, inte ens kläder. I "Shopstop, rapport från ett celibat"
redovisar hon i korta dagboksanteckningar om framsteg och bakslag.
      Under ett år lever Gunilla Brodrej därefter i ett slags kommersiellt celibat där hon försöker undvika lockropen från de stora varuhusen och modebutikerna. Löftet visar sig dock vara lättare sagt än utfört.hur behåller man egentligen värdigheten när hålen på såväl skorna som strumpbyxorna blir allt större och större? Går det över huvud taget att ställa sig utanför ett konsumtionssamhälle vars själva inneboende princip bygger på omedelbar behovstillfredsställelse, det är bokens viktiga grundfråga som alla borde fundera över. Behöver vi verkligen alla prylar vi släpar hem och vad har de för betydelse för livet. Det är en rolig bok om någonting allvarligt: den blinda tron på att lycka faktiskt går att köpa för pengar. Det är vad butikerna vill få oss att tro.
  Vad jag saknar i boken är mer reflexioner på vad shopping har för funktion i livet, nu blir det ibland väl hurtiga anekdoter från ett ovant liv.