Ingen saknar kanalflickan

   I nyöversatta "Inte ens i döden" (The Girl of His Dreams) av Donna Leon får venezianske kommissarie Brunetti och hans kollega Vianello en rapport om att en kropp setts i vattnet nära en av trapporna vid Canal Grande.
   Det är en regnig morgon i Venedig och de beger sig till platsen där de hittar en barnkropp som de lyfter upp på land. Den döda flickan har långt glänsande hår och bär en guldring som väcker frågor.
Underligt nog har ingen anmält en saknad flicka. Bilden av den döda flickan med håret format som en gloria förföljer Brunetti i återkommande mardrömmar.
  Han försöker fastställa flickans identitet genom att söka efter familjen. Spåren leder honom till ett romskt läger och i sin beslutsamhet att bringa klarhet i fallet tvingas Brunetti att kämpa både mot grov kriminalitet och mot myndigheternas och människornas fördomar.
  Det är en både angelägen och sorgsen berättelse som Leon ger sina läsare. Ofta är läget för Europas romer så dåligt att vi inte ens vill veta om det. Inte ens vackra Venedig är annorlunda, det är en hård värld och den gör Brunetti deprimerad.