En lättläst pristagare

"Minst tolv år hade gått sedan man slutade kalla mig Lilla smycket och jag befann mig på metrostationen Châtelet vid rusningstid."
   Så inleder årets Nobelpristagare Patrick Modiano sin kortroman "Lilla smycket" (La Petite Bijou)  som nu finns i pocket.
  Artonåriga Thérèse, berättaren, tycker sig i en kvinna med sliten gul kappa känna igen sin mor som påstås ha dött i Marocko tio år tidigare. Hon beslutar sig för att följa efter henne. Det blir en störtdykning ned i ett smärtsamt förflutet, i minnen som hon dittills har förträngt.
   Det är en ganska typisk Modiano-roman. Kortfattad och full av stämningar. Läsaren kastas huvudstupa in i handlingen och får följa den och Modiano vet att läsaren klarar det. Inga långa förklaringar och återblickar, bara det pulserande nuet ihopflätat med tankar om det som varit.
  Sedan debuten 1968 har Modiano skrivit ett trettiotal böcker där handlingen nästan alltid utspelar sig i Paris. Han har sedan länge en trogen publik såväl i hemlandet som utomlands. Motiveringen till  Nobelpriset i litteratur "för den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden" är mitt i prick. Och äntligen kan man rekommendera en pristagare till alla läsare. Lättläst är han i ordets bästa betydelse och på få sidor (den här är 128) skapar han romaner man inte glömmer

Hakelius älskar udda britter

   De som läst Johan Hakelius tidigare böcker, "Döda vita män" och "Ladies" vet att han älskar udda personer, ju excentriksre dess bättre. I nyutkomna "Rule, Britannia!" ligger tyngdpunkten på den viktorianska tiden och på kolonialismen. Och han drar sig inte för att påpeka att det är vi som ser på världen med snipig prydhet, redo att fördöma det som inte håller sig till måttlighet. Viktorianerna däremot älskade det grälla, burdusa, poserande och solkiga som omgav dem.
   År 1851 kunde drottning Victoria och hennes älskade Albert fira sitt imperium med den jättelika världsutställningen i London. Bland de utställda föremålen fanns den sägenomspunna diamanten Koh-i-Noor, vars historia man kan läsa om här. Men britterna blev nästan lika fängslade av tablåerna med uppstoppade igelkottar. Konservatorn Walter Potters museum med cricketspelande marsvin och tedrickande kattungar i spetsklänningar blev några år senare en stor succé, ett tema vi känner igen hos Beatrix Potter. Det viktorianska England var närmast besatt av att förvandla djur till människor.
      Den brittiska samhällssatiren var sällan omstörtande, snarare byggde den på godmodig tradition. De brittiska särdragen bestod, men imperiet började dala. När det första världskriget var över blev det allt mer uppenbart att det brittiska imperiet förlorat sin dominans.
   Hakelius är här i högform och hans formuleringskonst är imponerande.

Westö i litet format

Kjell Westö är mest känd som författare till episka romaner. Senast "Hägring 38" som prisbelönats och fått välförtjänt många läsare.
   Men det är mindre känt att han ockå är/varit en flitig kolumnist. I "Sprickor. Valda texter 1986 - 2011" möter man honom i det korta formatet. Texterna är ett urval av tjugofem års verksamhet som krönikör och essäist i tidningar som Hufvudstadsbladet, Dagens Nyheter, Yhteishyvä/Samarbete, Veikkaaja och Ny Tid.
     I boken ingår också några längre texter, en reseskildring från USA, en uppväxtskildring från Helsingfors och en betraktelse över den utsatta Östersjön. Men här finns texter om musik, idrott, möten med människor och tankar om allt mellan himmel och jord. Merparten av texterna har ursprungligen skrivits på finska och många av dem har inte tidigare funnits tillgängliga på svenska. Översättningen är författarens egen. 
    Kjell Westö är en engagerad och kritisk iakttagare. Han intresserar sig för det lilla i det stora, det 
man inte genast ser men som ofta kan visa sig både viktigt och intressant när historien ska summeras . De 70 texterna i denna bok bildar tillsammans ett slags närhistoria, en bild av världen, av Finland, av Helsingfors. Och mest av författaren själv och den tid han levt i.

Kattkrig & lantliv

"Öga för öga, tass för tass" är en annorlunda spänningshistoria av Maria Ernestam. I centrum står katter och en katt går alltid sin egen väg. Ingen kan heller välja sina grannar. Två sanningar som Sara och Björn får erfara när de flyttar ut på landet, till sitt nyrenoverade hus.
    Här skulle Björn koppla av från arbetet i stan och Sara förverkliga den länge närda drömmen om ett eget trädgårdsmästeri. För att inte tala om deras katt. Vilka möjligheter till fria strövtåg.
   Lars och Agneta är paret i huset mitt emot som kommer förbi redan första kvällen. Att de liksom Sara och Björn är kattägare är ett lyckligt sammanträffande. Grunden verkar vara lagd för god gemenskap över staketet.
   Men mycket snart kan oråd anas. Lars och Agnetas katt är ett stridbart djur som försvarar sitt revir med klor och tänder och när kriget mellan de båda katterna intensifieras ökar också spänningen mellan de nyblivna grannarna. Samtidigt uppdagas att det även tidigare har förekommit osämja mellan människor i de ensligt belägna husen. Bråk som slutat i en spöklik tragedi där sanningen aldrig riktigt uppdagats.
    Sara och Björn tvingas försvara sig med metoder de aldrig trott sig kapabla till. När allt slutligen brister drabbar katter och grannar samman på ett sätt somhörs i hela bygden....
  En perfekt bok att ge bort till kattälskare. Kanske den förändrar synen på vad en katt ka
n vara.

En underhållande essäist

Efter den lovordade essäboken om den realistiska romanen, "Den blå tvålen",  ger Sara Danius nu ut ett brett urval av essäer och artiklar. "Husmoderns död och andra texter" heter den och den är hejdlöst underhållande, elegant och skärpt utan att tappa kontakten med läsaren ger hon sig in på varierande ämnen.
   Titelessän om Bonniers kokbok från 1960 och husmoderns död blir en klassiker. Danius studerar recepten om ål, hummer och hare. Husmodern ska vara slaktare och bödel, förväntas sätta knivspetsen i levande hummer och veta hur man flår en uppspikad ål och blixtbelyser därmed ett stycke samtidshistoria på ett hejdlöst underhållande vis. "Det glömda köket är det förträngda köket. Husmor är död, leve Per, Plura, Jens och alla andra. Vi har fått de husmödrar vi förtjänar. Det är utan tvekan en fråga om civilisation. Är det en god sak?" undrar författaren.
   I en annan text beskriver hon sitt tonåriga möte med Sartre och existensens meningslöshet, för att i nästa stund skildra glasbruket Orrefors historia och sin farfar disponentens märkliga öde.. Eller texter om fotograferna August Sander och Irving Penn. En utflykt till Hollywood för att besöka 1930-talets tyska kulturemigranter finns det också plats för. Och tillsammans med Tomas Tranströmer får vi vandra genom Stockholm. Och så får man läsa om Danius möda med att skriva den första recensionen.
 Författare som Jane Austen, George Sand, Thomas Mann, Marcel Proust, James Joyce,, Italo Calvino, Nathalie Sarraute, Torgny Lindgren och Peter Esterhazy möter man här i välskrivna och tankeväckande texter. Hurra för Sara danius, äntligen en underhållande kvinna som vågar sig på essäer!

En ohelig allians

Bara några år efter att andra världskriget samlades nazister och officerare från Wehrmacht  i Egypten och Syrien. Deras mål: att hjälpa arabregimerna att utplåna Israel.Om denna okända och häpnadsväckande historia berättar Niclas Sennerteg i "Hakkorset & halvmånen - nazister i mellanöstern".
    Bland nazisterna fanns Wilhelm Fahrmbacher, tysk general och misstänkt krigsförbrytare, som organiserade en grupp bestående av närmare 100 tyska militära rådgivare, bestående av allt från gamla generaler till unga officerare, som skulle uppdatera de egyptiska styrkorna över hela linjen. Boken baseras på dokument ur den tyske generalen Fahrmbachers personliga arkiv och berättar den okända historien de forna nazisternas roll i Egypten. En grå eminens som tas fram i ljuset är stormuftin av Jerusalem, Amin al-Husseini, som tillbrigat många år i det nazistiska tyskland och var väl indränkt i propaganda. han spelade en stor roll i den arabiskspråkiga nazipropagandan i radio.
  Journalisten och författaren Niclas Sennerteg öppnar dörren till ett nytt rum då han skildrar Mellanöstern i efterkrigstiden i ljuset av de tyska militärer som tog sig dit, på flykt undan rättvisan eller i sökandet efter en säker ekonomisk bas. Man tror sig ofta veta något om historien men förbiser ofta viktiga händelser. Sennertegs bok visar på en okänd aspekt av den muslimska antisemitismen och att den har historiska rötter. Tyvärr.

En vedervärdig man

En man i en skottsäker glasbur i en rättssal. Han har anmält sig själv för grova brott, han ska sköta sitt eget försvar och är tämligen säker på att han inte kan dömas. Det är början på den fjärde thrillern av Thomas Erikson med beteeendevetaren Alex King i huvudrollen.
    Det är ett oerhört märkligt rättsfall. En annan man i häkte i väntan på rättegång. Åtalspunkterna är många och spektakulära, och polisens 50.000 sidor förundersökning är gedigen. Ingenting får gå fel, absolut ingenting, och därför kallar polisen in beteendevetaren Alex King som extra resurs. Men rättegången skjuts upp gång efter annan när den åtalades advokater mördas en efter en. Till slut verkar ingen längre vilja ta sig an hans fall. Ett gigantiskt hål i det svenska rättssystemet har uppenbarat sig. 
  Så vad gör man med en mördare som inte går att döma och en som ingen vill försvara? Intressanta frågor och inget entydigt svar.