Ett krypande obehag

I "Drönaren" visar norska Unni Lindell att hon bättre än de flesta vet hur man skapar en obehaglig stämning och lyckas bevara den till sista sidan. När hon besökte Mariehamns litterturdagar för några år sedan berättade hon att hon blir så rädd av det hon skriver att hon sover med enyxa under sängen om hon är ensam på sin "hytte". Det förvånar inte, har man sådan fantasi som hon har kan man lätt föreställa sig det värsta. Den här historien börjar med att en man står inne på ett öde militärområde nära Oslo. Hans drönare svävar fram över granarna i naturområdet. Solen är på väg att gå ned och skogen verkar öde.Han studerar drönarbilderna och plötsligt syns ett tält. En kvinna kommer ut genom öppningen. Han inser att hon slagit läger på just den plats där Evie Thorn knivmördades fem år tidigare. En kvinna borde inte tälta ensam i den mörka skogen... I sviterna efter en olycka arbetar den motsträviga kriminalinspektör Marian Dahle nu med cold case-fall. Men när hennes chef Cato Isaksen ber henne att återuppta utredningen av mordet på Evie Thorn förändras hennes tillvaro. Likheterna med den senaste händelsen i naturområdet är slående. För "Drönaren" erhöll Lindell Rivertonpriset Norges finaste deckarpris och nominerades till Glasnyckeln för Skandinaviens bästa kriminalroman. Men det krävs mod att läsa Lindell, hon får obehaget att krypa in under skinnet.

Må bra i Sunnanby

"Minns oss som nu" av Anna Lönnqvist är en romantisk feelgoodroman, en historia om krossade hjärtan, knepiga livsbeslut och en längtan efter den stora kärleken. Klassiska ingredienser för berättelser som denna. Det är den andra helt fristående delen i en serie romaner som utspelar sig i den idylliska norrländska orten Sunnanby.Den fäörra hade titeln "Sommaren med Ava". Det är dagen före julafton när floristen Thea anländer till ett frostigt Sunnanby från somriga Nya

Zeeland. Hon har två veckor på sig att ta hand om dödsboet som hennes mammas moster lämnade efter sig, sen ska hon åka tillbaka för att fortsätta driva sin blomsterbutik. Den som har blivit hennes allt, sen hon flydde från Sverige drygt tre år tidigare, fast besluten att aldrig återvända. Huset som Thea har ärvt inhyser en stor syateljé och visar sig snart vara fullt av hemligheter, och mostern Marianne är betydligt mer passionerad än hennes ensamma tillvaro tydde på. Thea blir snabbt uppslukad av att finna svar. Samtidigt träffar hon Tim, den snygga, men gåtfulla fotografen och märker hur hon börjar dra paralleller mellan sitt eget liv och Mariannes. De verkar ha mer gemensamt än hon någonsin kunde tro. Men Thea bär på en egen tung hemlighet och vet att hon aldrig mer kan ha ett förhållande. Tim i sin tur har ett trassligt förflutet som hans hjärta aldrig återhämtat sig från. Drömmen om de två är omöjlig redan från början och när tiden rinner ifrån dem visar sig Tim också ha dolt saker som får långt större konsekvenser än han själv kunde ana. Allt de hade var ett nu.

Om 60-talets Mariehamn

"Livia" av Gunilla Wahlsten är en berättelse om hemligheter och utsatthet i de nötta kvateren vid Parkgatan och Tullarns äng i Mariehamn på 60-talet.Man kan ana sig till att en del av det som händer är självupplevt, men egentligen är inte det så viktigt, vad som är sant eller inte. Det viktiga är att

författare klarsynt och målande beskriver hur det var att växa upp på skuggsidan i den trygga småstaden för några decennier sedan. Det är en epok som annars drunknar i Socisromantig och längtan tillbaka till den gamla goda tiden. Men Livia är inte ledsen när flyttlasset går till en ny och bekväm lägenhet i Ytternäs. Livia är dotter till en ung mamma och en periodsupande pappa, hon kan aldrig vara säker på stämningen hemma. Så Livia gör vad hon kan för att hålla sig undan och hon är en skygg liten flicka som inte bryr sig om de andra barnen i lekis. Det handlar också om att Livia och Lilla Mamma gör allt för att dölja faderns missbruk, inte minst för socialtanterna som slår sina lovar runt familjen. En trygghetspunkt är ftälsningssoldaten farbror Arne, men han flyttar bort från Åland och blir som en idealfigur i Livias fantasi. Även om romanen handlar om svåra upplevelser finns en ton av hopp och mänsklig styrka som en röd tråd.Också snälla människor finns som ser hur Livia har det och försöker hjälpa men även grymma flickmobbare som mular Livia på vägen hem och förstör hennes skolböcker Detta sägs vara första delen i en planerad trilogi.

Haddocks ovanliga ord i egen bok

En originell språkbok är ”Kapten Haddocks ordbok – Från alabasterskalle till ökenråtta” där Tintinkännaren Björn Wahlberg har systematiserat orden som Haddock använder som svordomar – men de är inga svordomar! Bara ord som uttalas med stort eftertryck. Wahlberg är är djupt insatt i Tintin-världen. Han har översatt alla album om Tintin till svenska liksom faktaböcker om skaparen Hergé. Han är också orförande för det svenska Tintinsällskapet Generation T.

I boken förtecknas och förklaras 240 av kapten Haddocks kraftuttryck, från klassiker som anfäkta och anamma, bomber och granater, krabbsaltade tångräkor och malliga mollusker till ovanliga ord och nybildningar som alabasterskalle, ektoplasma, kräkvinspimplare, rullsvansapa och skabbhals. Det är en inspirerande och rikt illustrerad ordbok för alla som vill utöka sitt sitt ordförråd och variera sina utbrott när ilskan kokar över. Men vill man låta som Haddock får man nog ha ångan uppe när man vrålar plattfot, pottval och skäggsimpa – annars uteblir effekten. Boken fungerar som en ordbok och förklarar förolämpningarnas innebörd och den är också mycket välillustrerad i färg med talande rutor ur olika album. Man kan förstå att många av orden funkar som förolämpningar men att Haddock vrålar ”vegetarian” är lite förvånande. Kanske han inte gillar det gröna krubbet....å andra sidan använder han också uttrycket ”fördömd fjäderprydd kannibal” för att inte tala om ”glödsvedda kölsvin”. Det är förlaget Cobolt som ger ut den här vackra boken.

Lästips om & för julen

Ett fenomen som började inom den engelskspråkiga världen är att ge ut romaner som handlar om julen, en högtid som många drömmer om och många hatar. Fenomenet julromaner kommer också starkt på svenska och årets utgivning är bred. Här kommer några tips för den som vill ha julstämning i läsandet.

Amanda Hellberg kommer med ”Jul i krinolin”. En historisk roman från 1800-talet med starka drag av skräckromantik. Här finns den unga och fattiga Lovisa Lind, som arbetar i en godisbutik, den demoniske godsägaren och hans herrgård som är fullproppad med spöken och hemligheter. Här ska det firas julbal medan århundradets snöstorm viner och vargarna ylar i skogen. En roman med extra allt av det mesta, kanske det som skulle kallas pigroman om det inte var så att pigorna är ett försvunnet släkte.

Raka motsatsen till romantik hittar man i Katarina Mazettis samling av julnoveller, ”Spritsmugglarens julafton och nio andra noveller”. Mazetti är så rolig och underfundig som hon brukar vara och man får sig goda skrattunder läsningen.

En roman om oväntade händelser runt jul hittar man i Sara Molins ”En oönskad julklapp” om läkaren Diana som kommer hem från Afrika för att fira jul med mamma som tjatat så länge. Men helgen utvecklas till ett fyrverkeri av händelser.

Naturligtvis smyger sig julen in i deckare också. Som i Marianne Cedervalls nya serie förlagd till Dalarna, ”Dö för vårt syndiga släkte”, som utspelas under december månad och börjar med att den nya kyrkoherden hittar ett lik på kyrkogården. Sedan blir det förvecklingar.

Christoffer Holst låter sin hjältinna Cilla Storm, som vanligtvis amatörsnokar i brott i skärgården, hamna i Idre för att fira jul med tre vänner i "Kalla vita vinternätter". Naturligtvis hittar man egendomliga händelser i närmiljön. Det här är också en roman som frossar julens mat och godis. Vill man ha en fläkt av brittiskt julfirande kan man spana in författare som Jenny Colgan och Lucy Dillon, båda två finns i plånboksvänliga pocketutgåvor.

Sluta slösa i köket!

I Sverige slänger man i genomsnitt 19 kg mat per person varje år - och häller dessutom ut 26 kg flytande mat i slasken. Samtidigt tror många att de inte slänger någon mat alls!

Karin Bohlin tar upp det här problemet i "Zero Waste i köket. Fast varför man måste ta till engelskan övergår mitt förtånd - Noll slöseri i köket är ju en bättre titel! Nå, mycket av maten slängs för att den skjuts längre in i kylen och inte äts upp i tid. Livsmedelsproduktionen belastar miljön och eftersom mer mat producerats än vad som äts upp är svinnet ett helt meningslöst slöseri med resurser. Med minskat matsvinn skulle energianvändning och utsläpp minska så att jorden har en chans att vara en plats även för framtida generationer. Man säger att det höga tempot i samhället gör att hushållen idag ofta lider brist på tid och självförtroende att engagera sig i planering och matlagning. Här kommer därför boken som hjälper dig ta vara på spill, spad och kanter.Mycket matnyttigt inför julhelgen när alltför många köper på sig mer mat än de orkar äta, håll igen redan i butiken! På ett enkelt sätt guidas du kring hur du kan tänka för att hjälpa miljön och klimatet. Se stort som smått som en start på nästa måltid - en broccoli som börjat gulna avgör att det blir wok ena dagen och någon deciliter yoghurtsås från igår inspirerar till en burgare idag. Med säkra kort och nya knep hoppas författaren ge lust till förändring och att mer mat ska ätas upp.

Konsult i mord

Den pakistanska hemmadottern Harbinder Kaur är nog en av de mer originella detektiverna i brittisk

krimi-genre. Hon dök upp förta gången i fjol i Elly Griffiths "Främlingen" och nu kommer bok två om Kaur, "Mordkonsulten". Den utspelas mes i sömniga kuststaden Shoreham, nära Brighton, där många pensionärer köpt ett serviceboende för de sista ljuva åren. Och när den nittioåriga Peggy Smith hittas död i sitt hem ser polisinspektör Harbinder Kaur till en början inga skäl till misstankar. Peggys sköterska, ukrainskan Natalka, redogör för vad som tycks ha varit en naturlig död. Men det ska snart förändras. Det visar sig att Peggy ljugit om sina hjärtproblem och att hon varit övertygad om att någon förföljde henne. Att hon sedan länge, i hemlighet, agerat »mordkonsult« åt ett antal kända kriminalförfattare, och därför visste mer om mord än vad som är sunt. P. S. Tack för morden, står det på ett kort hon fått. Peggy kan allt om klassiska deckare liksom om de moderna. När Natalka städar ur Peggys lägenhet blir hon hotad till livet av en maskerad, beväpnad inkräktare som stjäl en deckarklassiker. Och Harbinder Kaur börjar tänka att det kanske inte existerar något sådant som ett dödsfall fritt från misstankar, trots allt. Morden blir fler i författarkretsar och bokens senare del blir en road-trip till Aberdeen där en deckarkonferens hålls. Måste säga att jag blev lite besviken på den här, Griffiths låter intrigen svälla ut med många falska ledtrådar och slutet är minst sagt"råddigt". Det verkar som om författaren vill leka med den genre hon skriver i, men då ska man inte ta i för mycket. Behållningen är de goda personbeskrivningarna och de humoristiska samtalen som förs. Men jag hade föredragit ett stramare slut.