Farliga julen?

   Har just gått en kvällssväng med Hubbe och ser att många i kvartert har satt upp julbelyningar. Slingor, stjärnor och stakar finns både här och där.
   Men jag tänker inte låta julen stressa mig. De första julbelysningarna sätter jag upp till första advent - lilla jul som vi säger på Åland.

   För att trösta mig har jag läst Tove Janssons berättelse Granen, som ingår i samlingen Det osynliga barnet. jag tycker den är lika rolig varjr gång. Om mumintrollen som väcks ur sin vinterdvala av en hurtig hemul som stressar upp sig över julen. När muminerna kommer ut träffar de en massa varelser som springer omkring för att julen snart ska komma och muminerna förstår ingenting. Julen måste ju vara farlig eftersom den ska blidkas med gåvor och mat. Så de klär en gran med det vackraste de har och sätter sig bävande att vänta på julen.

   Det finns mycket klokhet i berättelserna. Läs gärna om filifjonkan som var rädd för katastrofer eller om det osynliga barnet som blev synligt först när hon blev arg.
   Sånt ska man läsa när alla måsten pressar på.