I dag handlar väldigt mycket om pengar och vad passar bättre än att fördjupa sig i Lars O Lagerqvists bok "Vad kostade det? - oriser och löner från medeltid till våra dagar." Vi tycker att det är alldeles självklart att värde anges i en myntenhet. Men så har det inte alltid varit. En gris, en höna eller en snäcka betingade ett överenskommet värde. Grunden till det penningsystem vi känner idag lades i Babylon för omkring 5 000 år sedan. Det rådde då en så kallad viktekonomi, det vill säga att värdet bestämdes av vikten på ett stycke ädelmetall. Till Sverige kom de första mynten på 100-talet. Det dröjde dock närmare 1000 år innan mynt präglades i Sverige.
Så småningom övergavs viktekonomin till förmån för penningekonomin tog över och mynten fick ett angivet värde. En vattendelare blev Gustav Vasa som använde sig av olika ekonomiska verktyg för att säkerställa nationen, bland annat myntningen.
En mängd olika typer av mynt och även de mer sentida sedlarna har cirkulerat: exempelvis äldre tiders denarer, solidi, örtug och den nya tidens daler, mark, ören, kopparmynt, plåtmynt, nödmynt, riksdaler, skilling, kronor och ören. De som tror att sverige alltid haft kronan som valuta får lära om.Så småningom övergavs viktekonomin till förmån för penningekonomin tog över och mynten fick ett angivet värde. En vattendelare blev Gustav Vasa som använde sig av olika ekonomiska verktyg för att säkerställa nationen, bland annat myntningen.
Här kan man se från decennium till decennium vad varor kostade i det svenska riket. för drygt 500 år sedan värderades ett dagsverke till 3 örtugar medan ett stop vin kostade 10 örtugar.
Myntsystemen förklaras och boken är illustrerade med massor av myntbilder.
Vem sa att pengar är ett tråkigt ämne?
Oj, det här är en bok som mina söner borde få bekanta sig med!
SvaraRadera