Riktiga kaptenen?

   Fyra unga, entusiastiska tjejer som korsar Atlanten och seglar ett år på Cantare i Västindien och Bahamas. På vägen möts de av beundran, respekt och en och annan fördom. Som att gubbarna i hamn frågar: "Var är den riktiga kaptenen?"Och många var de fördomsfullt flinande gubbar som erbjöd sig att komma ombord och visa hur riktig segling går till.

  Därför heter Maria Ingerups bok just "Var är den riktiga kaptenen?

   Under hela den årslånga seglatsen bloggade kapten Maria om resan på: http://sailingcatare.blogspot.com/ så där finns skeppsdsagboken och det är på de noteringarna boken bygger. Förstås utbyggda och redigerade.
   Det var  på en långsegling med skolskeppet Gunilla, som Maria började drömma om att ge sig ut på det stora havet, men på en mindre båt där hon själv kunde besluta om rutten och om livet ombord. Hela tiden var tanken att segla med enbart tjejer. För tar man med en kille tar alla för givet att det är han som är ansvarig ombord. Hon ville visa både sig själv och andra att hon klarade det lika bra - om inte bättre.
   I juli 2009 lämnade fyra Skånetjejer mellan 20 och 25 år Sverige för en årslång segling. Båten var en B31:a, Cantare, som Maria hade fått låna av sin pappa. Rutten gick via Biscaya och Las Palmas till Västindien med julfirande på St Lucia i Karibien, och därifrån vidare till Bahamas och Bermuda.
 Mellan Kanarieöarna och Västindien deltog de dessutom i ARC (Atlantic Rally for Cruisers) som enda båt av 225 med helt kvinnlig besättning. Båten var dessutom den tredje minsta i tävlingen.
    Det är en fartfylld redogörelse och en bra seglingsbeskrivning som man gärna läser på torra land. Och någon tvekan om vem som är kapten har man inte när man läst klart.