Äntligen en läst pristagare!

  I år har akademien gjort ett gott val när kanadensiskan Alice Munro valts till årets Nobelpristagare, ett djupt känt äntligen är kommentaren. Och roligt är det att man valt en författare som folk känner till och läser. Själv har jag läst Munro sen 80-talet, "Jupiters månar" var min första Munro.
  Det kommer också nya överättningar av hennes böcker, som "För mycket lycka" som kom ut 2010

För mycket lycka består av tio nyskrivna hudnära berättelser. Alice Munro beskriver livsöden med en ojämförlig värme men utan sentimentalitet.  Ofta handlar det om uppbrott och förändringar i till synes vardagliga kvinnors liv. Ur detta uppstår stor litteratur. Och Munro har ett sätt att nåla fast berättelsen så att man läser den med bultande hjärta. Inledningen på novellen Vissa kvinnor i den här samlingen är underbar:
 " Jag blir förvånad ibland när jag tänker på hur gammal jag är. Jag minns när stans gator besprutades med vatten för att dammet skulle lägga sig på sommaren och när flickor hade resårbälten och underkjolar med ståltråd i som kunde stå för sig själva och när det inte fanns mycket att göra åt polio eller leikemi."
  I ett par meningar har hon målat upp en tidsbild. Vad ni än gör: ta er tid att läsa årets pristagare!