Den sista mars i år skulle Maria Lang ha fyllt 100 år. Lagom till dess kommer den första niografin över henne ut, "Maria Lang - våt första deckardrottning" skriven av Lena Lundgren och Lisbet Wikner. Den ska jag läsa bara den kommer ut.Men det är ju en riktig hausse för Lang. Hennes tidiga deckare har kommit i nya utgåvor, det görs film av hennes deckare och i veckotidningarna går Lang-romaner som följetong.
Håller just på och läser "Farligt att förtära" som gavs ut 1950, en deckare i skolmiljö där unga Puck Bure står bakom katedern för första gången. Det är examenstider på Stockholms Stadsläroverk och förberedelserna pågår för fullt inför den stora vårfesten med middag, dans och den traditionsenliga teaterföreställningen.
I slutscenen faller hjältinnan ned på scengolvet till rungande applåder. Men det hör inte till pjäsen, hon har blivit förgiftad med cyankalium på riktigt. Snat får ännu en elev sätta livet till.
Boken har mycket tidsfärg, inte minst beskrivningar av hur kvinnorna är klädda. Författaren var ju modeintresserad. En doft av ett mer idylliskt Stockholm målas också upp, kanske inte en idylll men nästan.
Alltid lika stimulerande att ta del av andra Langisters hågkomster och intryck. Jag har ingen egen blogg, men på Flashbacks forum har jag öppnat en tråd där jag delgett lite minnen och synpunkter. Jag länkar även till andra texter om denna märkliga författare, som ju nu tycks ha fått en smärre renässans efter att ha varit nästan bortglömd i över 20 år.
SvaraRaderaMaria Lang – banbrytande, bespottad, bortglömd
https://www.flashback.org/t2104342