På årets bokrea kan man för en billig peng inhandla Göran Rambergs bok "Den onda vanan att mörda kungar", på omslaget finns Richard III.
Ramberg är inte historiker men mycket intresserad av ämnet, i synnerhet av medeltiden. Efter
många års verksamhet som advokat gjorde han litterär debut 2010 med den
kritikerrosade "Påven hade sju barn" som är essäer om påvar, storköpmän, furstar
och intriger i renässansens Italien.
I den här boken förflyttar han sig
till en annan del av den oerhört färgrika medeltid som han älskar att
orientera sig i, nu till den engelska miljö som
legat till grund för stora delar av Shakespeares verk. Två svaga kungar,
en på 1300-talet, den andra hundra år senare, båda med en vacker,
begåvad och mer kraftfull franskfödd drottning, skapar genom sin svaghet
spänningar som leder till den ena blodiga urladdningen efter den
andra. Ramberg ger en begriplig översikt av vad Rosornas krig handlade om, en uppgörelse mellan maktlystna män och kvinnor, en kamp mellan norra och södra England, en kamp om makt och rikedom. Och man gör klokt i att inte tro på någon i detta snåriga ättekrig.
Eftersom jag just snubblat över Richard III så är det här hans förhistoria, Richards död var slutpunkt för kriget. Sen börjar Tudor-tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar