En morgon i februari 2008 kör Joyce Carol Oates efter en del övertalning sin make Raymond Smith till akuten. Han har sedan en tid tillbaka dragits med en ovanligt envis förkylning, men just den här morgonen verkar han plötsligt ha blivit sämre. På sjukhuset konstaterar läkarna att han har lunginflammation och lägger in honom för behandling. Inom ett par dagar, säger sjukhuspersonalen, bör han vara i form för att åka hem igen.
Men just som Raymond börjar repa sig tillstöter en vårdrelaterad infektion med ett ovanligt snabbt och aggressivt förlopp. Inte ens en vecka efter det att han har blivit inlagd tar Oates mot det obegripliga beskedet att hennes make är död.
I Änkans bok berättar hon om tiden efter makens oväntade bortgång, om förvirringen, förnekelsen och om den outhärdliga smärtan, om alla mardrömslika bestyr som väntar mitt i sorgen, men också om vännerna som kommer till hennes undsättning. Hon berättar om den vanmakt hon känner inför att livet i stort och andra människors liv fortsätter medan hennes är satt på paus.
Det är en berörande bok, skriven naket och nära sorgen, och det är faktiskt en bok att hämta tröst i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar