
Darren
Oldridge visar att han är en viktigare, och mer komplex och
motsägelsefull, figur i västerländsk historia än vad många anar. Oldridge belyser tre huvudteman: Djävulens centrala plats i västerländskt
tänkande, från medeltiden till modernitetens början; principen om en
demonisk inversion; samt mångfalden och
föränderligheten bland föreställningarna om djävulen.
Trots en dalande
tro på djävulen är tanken om en abstrakt ond kraft fortfarande
förvånsvärt stark. Oldridge avslutar med att utforska demoniska
föreställningar i vår egen tid, inklusive anklagelser om satanistisk,
rituell misshandel och det pågående kriget mot terrorn.
En central fråga är varför oskyldiga lider i en värld som skapats av en kärleksfull Gud.
Betyder det att Gud inte kan förhindra lidande, trots sin påstådda
maktfullkomlighet? Detta, i
korthet, är det ondas problem. Djävulen är en av lösningarna på
problemet: hans uppror mot Gud och hat mot dennes verk är skälet till
ondskans existens.
Värt att fundera på nästa gång du slentrianmässigt åkallar djävulen genom att svära?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar