På
kibbutzen är det tänkt att alla ska vara vänner. Men väldigt få är
det.
I romanen " Vänner emellan" öser Amos Oz ur sina egna erfarenheter om livet på en
kibbutz i Israel i slutet av 1950-talet. Här möts människor från olika skeden i
livet. Det är åtta historier om människor som alla bär på egna hemligheter
.
Historier om kärlek, längtan och sorg. Och historierna handlar om
ensamhet, på det enda stället man inte ska kunna känna sig ensam -
kibbutzen.
Här finns Zvi Provizor, en pessimistisk och butter
trädgårdsmästare; Henya Kalish, vars rika broder vill betala för hennes
son Yotams studier i Italien, medan Yotam själv bara tänker på hur han
ska våga lämna kibbutzen och ge sig ut i världen; och historien om
Martin Vandenberg, skomakare och överlevare från Förintelsen, som vigt
sitt liv åt världsspråket esperanto.
De åtta berättelserna bildar
tillsammans ett band av historier som hakar i varandra. Det är inte bara enskilda
människoöden, utan det blir också en bok om en tid, en plats och en idé
om hur vi i humanismens namn skulle arbeta och leva tillsammans, trots
olika bakgrunder, olika politiska uppfattningar och olika synsätt på
livet. Ett försök till kollektivroman.
Oz skildrar här människors rädsla, deras sorger,
förhoppningar och längtan med mjuk hand och stark empati. Romanen är en hyllning till hans egna förflutna och hågkomster av
livet på en kibbutz.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar