
Liknelsen om ormen med två huvuden använder Jordahl för att beskriva dubbelrollen med att vara författare och samtidigt kritiker. Det blir ofta konflikt mellan de två huvudenas sätt att tänka.
Och vad ska man göra när man inte längre kan skriva, frågar författaren.
Skriv en essä om skrivande, blir förläggarens svar till författaren. Och det blir en essä, om författandets förutsättningar och gränser. Om att komma ur en klass men skriva för en litterär offentlighet som tillhör en annan.
En undersökning av det som är en förutsättning för allt skrivande: motstånd.
"Varje gång jag skriver känner jag mig bakbunden, dels av mina egna begränsningar, dels av en motvilja att riskera att såra mina närmaste. Ständigt detta huvudbry om hur mycket orm jag kan tillåta mig vara ... Hamnar min sanningssträvan, min vilja att försöka säga något väsentligt hur obehagligt det än må vara, i en återvändsgränd eftersom jag inte vill såra mamma?" konstaterar författaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar