Monsterkungen

Jag är svag för engelskt 1500-tal, det måste jag medge. På senare år har jag läst ett antal biografier och romaner från både Henrik VIII:s tid och Elisabeth I:s.

   Också nu under semestern - när jag får läsa utan recensionstvång - har några böcker om tiden slunkit med för läsning. Tidigare läste jag C J Sansoms "Heartstone" om vad som hände i Henriks England sommaren 1542 och så läser jag just nu Philippa Gregorys roman "Arvet efter Anne Boleyn", en bok som handlar om två av Henriks sex fruar, den holländska furstinnan Anne av Cleve och den lättsinniga hovdamen Katharina Howard. Lustigt (?) förresten att hälften av kungens fruar hette Katarina, två hette Anne och en hette Jane.

Gregory är en mycket övertygande berättare, väl påläst och med bred kunskap. Har tidigare läst "Den andra systern Boleyn" och "Den första hustrun" av henne, de kan rekommenderas.

   Måste säga att Henrik VIII blir mer och mer motbjudande ju mer jag läser om honom. Grym, fåfäng och utan minsta medkänsla går han fram som en ångvält bland sina närmaste, han är verkligen monsterkungen nummer ett.

   Vill man läsa faktaböcker om honom och hans fruar så finns Antonia Fraser att tillgå och för ett antal år sedan kom "Drottning för ett tag" av Karen Lindsey.