Katarina i urval

  Ibland får man höra så dumma saker. Som att Katarina Frostenson är en svår poet, omöjlig att förstå.
  Man kan lätt övertyga sig om motsatsen genom att läsa samlingsvolymen "Från rena land till Korallen", där poeten själv valt ur sex av sina diktsamlingar från två decennier. Det är en behändig pocketvolym.
  Här ser man tydligt att hon är en poet som hör hemma i nordisk tradition, en som skildrar natur, ljus och stämningar och tolkar dem subjektivt.
   Synd att inget ur samlingen" Enduro" från 2002 kommit med. Den är verkligt suggestiv och handlar om katarerna i Sydfrankrike, de som förföljdes och dödades för att de hade en egen religionstolkning. Det är en samling jag återvänder till då och då.