Vad har mat, dryck, kläder och annat kostat genom tiderna? Vem hade råd?
Hur har löner och priser förändrats från vikingatid till idag?

Det är frågor man ofta ställer sig när man läser historia och träffar på många konstiga myntenheter. I "Vad kostade det?" gör numismatikern
Lars O Lagerkvist en lättfattlig översikt av vad det kostat att leva i olika tider.
Genom
årtionde för årtionde får vi insyn i hur affärstransaktioner fungerat,
vilka medel som använts och hur utvecklingen hänger ihop med övriga
samhällsförändringar. Denna nyttiga handbok är av intresse inte bara för
en bred allmänhet utan också för släkt- och hembygdsforskare av olika slag.
Att byta varor och
tjänster var det ursprungliga sättet att göra affärer på. En gris, en
höna eller en särskild snäcka betingade ett överenskommet värde. Grunden
till det penningsystem vi känner idag lades i Babylon och Egypten för
omkring 5 000 år sedan. Det rådde då en så kallad viktekonomi, det vill
säga att värdet bestämdes av vikten på ett stycke ädelmetall.
Myntväsendet utvecklades av grekerna och för drygt 2 600 år sedan
präglades de tidigaste mynten i Lydien. Till Sverige kom de första
mynten på 100-talet. Det dröjde dock närmare 1 000 år innan mynt
präglades i Sverige. En mängd olika typer av mynt och även de mer sentida sedlarna
har cirkulerat: exempelvis äldre tiders denarer, solidi, dirhemer,
brakteater, örtug och den nya tidens daler, mark, ören, kopparmynt,
plåtmynt, nödmynt, riksdaler, skilling, kronor och ören.
Så småningom övergavs viktekonomin och
penningekonomin tog över, vilket innebar att mynten fick ett angivet
värde. Långsamt utvecklades ekonomin i takt med att olika
makthavare fick ett fastare grepp om landet. En
vattendelare blev Gustav Vasa som använde sig av olika ekonomiska
verktyg för att säkerställa nationen, bland annat myntningen. Under de
följande århundradena utvecklades de betalningsmedel vi känner till
idag.