På nyårsafton

Det är inte särskilt många böcker som utspelar sig vid nyårstid men Dorothy L Sayers (1893-1957)

"De nio målarna" (The Nine Tailors) är ett undantag. Boken kom ut 1934 och btukar med jämna mellanrum utses till en av de bästa deckarna någonsin.
  Den börjar med att Lord Peter Wimsey och hans betjänt Bunter kör av vägen i ett snöoväder norr om Cambridge på själva nyårsafton. Som tur är stöter de på en vänlig kyrkoherde som ger dem husrum.
    Beskrivningen av brittiskt väder är mitt i prick, just nu lider landet av stora översvämningar och vägar som rasat. Men så är det med klassiker, de är allmängiltiga.
   Bokens titel hör samman med termer från klockringning för hand och klockringning är ett viktigt inslag i den mordgåta som finns invävd i berättelsen.
   Tyvärr är boken svår att få tag på på svenska, den fanns konstigt nog inte med i den Sayers-box som Bonniers gav ut för något år sedan. Hög tid för nyutgivning, alltså.
   Det ex jag har i hyllan är från 1975, på engelska och med ett verkligt kioskdeckaromslag. Men det får man tåla.
   Ha en bra nyårsafton, ta det försiktigt med bubblorna och Gott nytt bokår allihopa!

Bygger om historien

I mitten av december recenserade jag i Ålandstidningen Mats Adamczaks på eget förlag utgivna "Den bortglömda historien", en bok som försöker att revidera historien kring Ålandsfrågan, hur den utvecklades och löstes.
   Adamczak, som inte är historiker, kommer till den häpnadsväckande slutsatsen att det var personer helt utanför Åland som ledde utvecklingen. I bästa fall var ålänningarna statister som gjorde vad de mäktiga i öst och väst bad dem att göra.
För att behandla ett såpass omfattande ämne är boken liten till formatet, drygt 100 sidor.
  I min recension var jag starkt kritisk till boken eftersom den är tendentiös och presenterar fakta på ett försåtligt sätt. Därtill är språket knaggligt och osmidigt, fakta blandas med åsikter så det är svårt att se var det ena slutar och det andra börjar.
   Nå, författaren var inte nöjd med recensionen, och det händer ibland. Men det brukar inte höra till god sed att polemisera mot en recension men det gör Adamczak med besked. Han har nu tagit debatten till Facebook och breder ut sig i långa sjok om saker han inte vet ett dugg om. Bland annat inbillar han sig att jag är hans fiende. Måste säga att det är lite roande. Jag känner inte författaren och har inga känslor för eller emot honom. Med tanke på hur många böcker jag genom åren recenserat skulle det ju bli absurt om man började dela författare i vänner eller fiender.
   Det handlar ju om den aktuella boken, om den är väl eller illa skriven och om den är det den utger sig för att vara.
   Låt oss hoppas att Adamczaks ångest avtar när hans verk recenserats i fler tidningar. Då har han förhoppningsvis vant sig vid att kritiska åsikter måste man räkna med om man publicerar sig. I synnerhet om man går in för att bygga om nutidshistorien på det sätt som görs här.

Första Villetteromanen

 2008 kom Ingrid Hedströms första deckare om den fiktiva belgiska staden Villette och undersökningsdomare Martine Poirot. "Lärarinnan i Villette" hette den och den följdes av fem böcker till innan Hedström bytte hjältinna.
     Det börjar med att en kvinna, en uppskattad lärarinna, blir påkörd och dödad i den belgiska staden Villette. Det ser ut som en smitningsolycka, men flera vittnen hävdar att det var mord. När undersökningsdomaren Martine Poirot börjar utreda fallet upptäcker hon snart att den döda kvinnan dolde en hemlighet.
   Samtidigt försöker Martines man, historikern Thomas, ta reda på vad som ligger bakom den massgrav som upptäcks när grunden grävs till ett nytt köpcentrum. På var sitt håll arbetar sig Martine och Thomas närmare mörka sanningar ut ur det förflutna, farliga hemligheter som många vill bevara till varje pris.
    För den här boken fick Ingrid Hedström fick Svenska deckarakademins pris för bästa svenska debut 2008. Boken finns sedan länge i pocket och har ni inte läst Villette-serien så har ni missat någonting viktigt inom krimi.

Med näsa för nyheter

 Vad är det som gör "den moderna romanen" just modern?

  Det har många funderat över och kommit till att formen är viktig för att definiera den.

   Boken "Näsa för nyheter - essä om James Joyce" handlar om vad som gör den romanen modern.  Joyce visste detta bättre än de flesta. Han var en tidningsslukare av stora mått, och Ulysses vore otänkbar utan denna hunger - såväl till innehåll som form. Alla notiser om enskilda händelser, faits divers, är ju som små komprimerade romaner. Och vad kan inte en författare göra med det materialet...

   Från oktober 1904 till mars 1905 var Joyce lärare i engelska i småstade Pula i Istrien. Med sig hade han hustrun Nora Barnacle. Här mitt i den habsburgska monarkins falnande glans upptäcker Joyce ett nytt sätt att berätta som kommer att revolutionera romankonsten. Året efter flyttar de till Trieste och där påbörjar Joyce sitt storverk "Ulysses".

    De två som utforskat Joyce koppling till tidningar är Sara Danius är litteraturhistoriker, kritiker och essäist och  Hanns Zischler är författare, översättare, film- och litteraturkritiker. Han är också en av Tysklands mest kända skådespelare. År 1996 utkom hans bok »Kafka går på bio«, som översatts till flera språk.

    Boken är skriven med insikt och ändå med lätthet och den ger en utmärkt inblick i det tidiga 1900-talet, tiden före första världskriget. Efter det var inte mycket sig likt.

Fioretos om friheten

 Aris Fiortetos roman "Mary" var en av kandidaterna till Augustpriset i år. Den vann inte men är ändå en mycket bra roman om frihet och hur den ha olika former.
   Mary P. är 23 år gammal och studerar arkitektur i ett land regerat av militären. Det är ett europeiskt land och jag tänker på Grekland.  Hon har en pojkvän som är politiskt aktiv och planerar en revolt. En novembernatt 1973 grips hon för statsfientlig verksamhet. Under tretton dygn hålls hon på säkerhetstjänstens beryktade högkvarter, stället med Himlen och Minus Två.
    Sedan skickas hon, några andra kvinnor och en pojke till en fängelseö. De skall städa inför ankomsten av nya fångar. Tillvaron är utsatt, samhörigheten det enda de kan lita på. Till slut återstår bara frågan: Vem bestämmer över ett liv? Över mitt liv?
    Fioretos roman är en passionshistoria om en ung människas frihetslängtan, en berättelse om politiskt våld och kvinnors gemenskap. Men framför allt handlar den om en kropp - dess smärta och åtrå, dess längtan och hemligaste förvandlingar. Den handlar om hur man överlever trots vidriga villkor och om vad man tappar på vägen.

Nyttigare söthet

Nej, man borde väl intge skriva om en matbok så här mitt i julhelgen. Men jag gör det ändå.
Jag började bläddra i Emelie Holms "Sött utan vitt socker" och blev intresserad.
   Emelie Holm är en självlärd, en dessert­kreatör som älskar att experimentera med bakning. När hon upptäckte hur enkelt och gott det var att byta ut sockret mot mer naturliga råvaror förstod hon att det var en perfekt idé för en dessertbok.
    Hälsolarmen ju duggar tätt och sockret beskrivs nu som vår värsta fiende. Allt fler söker efter de goda men mer hälsosamma alternativen. Man hittar en del här faktiskt, som en citronkaka smaksatt med mynta och kanelsnurror gjorda på färdigköpt smördeg.
    Här finns också recept på mousser, parfaiter och smoothies av olika slag för den som gillar sådana. Utgångspunkten är att råvarorna ska gå att köpa i vilken mataffär som helst, det är inga exklusiva råvaror som används i recepten. Det ska vara enkelt att vara nyttig, helt enkelt.

En god bokjul önskas!

Ja, så var det då julafton igen och jag önskar alla bloggläsare en riktigt god bokjul med många bra böcker!
   Jag har gett mig själv två böcker i julklapp. Det är Elisbeth Georges nyutkomna "A Banquet of Consequences" och den får jag börja njuta av sent i kväll. Den andra är Sara Danius essäbok om James Joyce och hans nyhetsnäsa.
  Ni får höra senare vad jag tycker om dem.