Vikingarnas hårda liv

Jag skulle slå upp en sak som jag visste fanns i boken "Vikingaliv" av Dick Harrison & Kristina Svensson.
Och så gick det som det brukar gå, jag blev fast i texten. Hade glömt hur bra boken är, den kom 2009.
Den tar ett helhetsgrepp på just vikingarnas liv, i vardag och fest, borta och hemma. Det finns hur många aspekter som helst på ämnet.

Fascinerande är det att läsa om de fyndrika kvinnogravarna. Att Osebergaskeppet blev två kvinnors sista vilorum och att den ena av kvinnorna hade en stav med sig, en sådan som völvorna (spåkvinnorna) använde. Med sig på färden till andra sidan hade de med sig cannabisfrön i en skinnpung.

Inget nytt under solen.

Men vikingatidens kvinnor var förvisso inga veka stänglar.
Och hur det gick med de trollkunniga senare i historien. Från att ha varit högt vördade för att de kunde se in i framtiden så gjordes de till häxor som torterades och brändes.
Det är väl der som kallas "utveckling"....
I viket fall som helst är det här en mycket bra bok om vikingarnas värld.
Kraniet på omslaget har tillhört Estrid, mor till den mäktige Jarlabanke i Täby.