Jag har lite slött läst några recensioner på nätet, och de är inte speciellt positiva. Många kvinnor tycker illa om Leig GW och det avspeglas i recensionerna. Man tycker att han upplevt saker fel, att det är skumt att han inte gillade sin mamma med mer. Det får man förstås tycka men i en självbiografi är det ändå författarens åsikt som gäller, man kan inte säga att någon upplevt saker "fel". Det är förmätet.Som författaren skriver i inledningen så: " Är denna berättelse om min egen klassresa en roman om mitt liv och eftersom jag ännu en gång är fri att välja är det i vart fall ett sätt för mig att återförsäkra mig i min roll som författare, trots att det mesta som står här säkert är sant. Vad det nu spelar för roll, den här gången."
Ska bli intressant att se hur denna 40-talist tacklar uppgiften.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar