Annat sätt att se

   Med häpnad har jag läst Elin Lindqvists bok "Fukushimas färger - åtta röster om katastrofen i Japan". Häpnad för att de människor man får möta i boken inte talar som vi västerlänningar som bullrar högt om katastrof om tåget är föresnat eller någon självklar service haltar lite.

   De människor som drabbades av tsunamin som förstörde kärnkraftverket i japanska Fukushima den 11 mars i fjol har ett annat sätt att se.

   Författaren har samarbetat med japanska journalisten Yuko Ota och fotografen Yoshikazu Fukuda, besökt de härjade områdena och fört långa samtal med människorna.

   Den förödelse som drabbade Japan var obeskrivlig. På bilderna tagna långt efteråt ser man förvridna rester av vad som varit välmående fiskebyar och små städer. Allt utplånat som av en jättes hand.

Ändå talar människorna om att gå vidare, om de förändringar som blir följder av det inträffade och om vikten av att minnas Fukushima.

    Det är en viktig och berörande bok som Elin Lindqvist skrivit. Läs den!