En förskräckande tid

Två unga historiker, Annika Sandén och Erik Pettersson, har skrivit en både upplysande och skrämmande bok om det sena 1500-talets historia. "Mot undergången" heter den och det är en fanatsisk lutheransk biskop - Angermannus - som står i centrum för den. Åtskilliga gånger under läsningen har jag tänkt på fanatiska mullor som vill styra staten enligt religonens bud.

    Många tyckte att  Europa  vid 1500-talets slut  hade det tillstånd som skriften talade om det djupast tänkbara förfallet, det sista skälvande skedet i människornas historia och hela jordens existens, där den yttersta dagens hårda dom nu  stod för dörren. Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest och svält.

    I Sverige fanns två personer som ville ta itu med eländet, det var  riksföreståndaren hertig Karl och ärkebiskopen Abraham Angermannus. Han fick  fullmakt att visitera riket för att i socken för  döma och bestraffa de syndfulla. Han satte igång med ett av de mest värsta uppfostrings- och utrensningsprojekten i Sverige-Finlands historia.  Den blev startskottet för en uppgörelse som skulle ta en ände med förskräckelse och slutade med att Angermannus råkade i onåd och flydde, bland annat till Åland.

   Välskrivet, överraskande och infallsrikt - precis som en populärhistorisk bok ska vara.