Det här är uppgörelse med hans barndom och hans liv som Eddy
Bellegueule (betyder ungefär snyggkäften), den alltför feminine lille pojken i den hårda lilla bruksorten i
norra Frankrike. Han viftar för mycket med armarna, pratar med för gäll röst och
går konstigt.I den lilla byn, där allting sedan generationer tillbaka kretsar kring fabriken där männen sliter och förstör sina ryggar, TV:ns konstanta brus och alkohol blir Eddy den som står ut och han mobbas skoningslöst i skolan. Pappan super och familjen lever på fattigdomsgränsen. Louis gör allt för att passa in, bli en man, men han är i slutänden det alla anklagar honom för: homosexuell.
Louis valde inte sin klassresa, samhället valde först att stöta bort honom, och teatergymnasiet i regionhuvudstaden blir en väg ut och början på studier som leder ända till prestigeskolan École normale supérieure.
Det är en skakande skildring av ett Frankrike så långt bort från glittriga Paris man kan tänka sig och den riktar en skoningslös blick mot de sociala klassgränser som är synliga överallt.
Edouard Louis gör man klokt i att hålla ögonen på. Om man skriver en så här bra debutroman så är det början på ett stort författarskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar