Skärvor av historia

Nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska fackbok var Elisabeth Åsbrinks essäsamling "1947" där storpolitik blandas med vardagliga händelser under ett år i världshistorien. På en njutbar prosa lotsas läsaren genom ett till synes obetydligt år med en svart historia och långa skuggor över kommande epoker. Frågan är om året som börjat nu, 70 år senare, blir en liknande markör.
    1947 är allt i rörelse. Allt kan fortfarande bli annorlunda. Den 10 februari tecknas fredsfördraget i Paris. Det andra världskriget är härmed slut. Samtidigt arbetar Europas fascister och nazister målmedvetet med att samla sig igen efter det stora nederlaget. En kommitté får fyra månader på sig att lösa Palestinaproblemet. Christian Dior presenterar sin första kollektion, The New Look. FN:s mänskliga rättigheter ska formuleras, bara några få känner till begreppet folkmord. Sonen till en egyptisk urmakare, Hasan al-Banna, önskar vrida tiden mot islam. Han inför den plan som fortfarande är jihadisternas ideal.

   Av de här till synes disparata händelser har Åsbrink skrivit fram berättelsen om en värld som på gott och ont börjar ta form, där idéer om demokrati och medbestämmande föds och dör i samma stund, där en gammal ordning faller och en ny tar vid. Vår tid nu.
   Avsnitten är korta, som skärvor i en mosaik, som bit för bit bygger upp bilden av livet efter kriget. Alla de sönderslagna människorna och länderna formar en litterär helhet som ger en bra överblick.  Men Åsbrink tar det ett steg vidare, in i det personliga, och om sin egen judiska släkts öde under krigsåren. Med det gör hon en historisk översikt till något som är personligt förankrat, direkt gripande.En faktabok med skönlitterär framtoning och på alla vis en läsvärd bok, inte minst för oss som hör till årgång 47.