I sin andra roman, "Marina Bellezza" skildrar Silvia Avallone den generation som
växer upp i efterdyningarna av Berlusconis Italien och som kastats ut i ett
samhälle utan förutsättningar till ett värdigt liv.
En avfolkad småstad i norra Italien, omgiven av nedlagda fabriker som i debutromanen "Stål".
Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot regionen. Husen står tomma,
butikerna är stängda och Italiens ungdomar föredrar att bygga sin
framtid långt härifrån.
Marina är tjugotvå och slående vacker. Hon
använder sitt utseende till att söka den uppmärksamhet hon aldrig har
fått av sina föräldrar. Hon vill vara en Lady Gaga, en Rihanna, och
drömmer om att resa till USA och vara med i X-factor.
Andrea arbetar
deltid på biblioteket, men längtar efter ett enklare liv närmare
naturen. Föräldrarna tycker att han är misslyckad och jämför honom
ständigt med brodern som är forskare i USA.
Trots sina olikheter
inleder Marina och Andrea en relation. De förenas i sin strävan att
förändra sina livsvillkor, men deras drömmar ser olika ut. Det är en fyllig berättelse
om kris, modernitet och tradition, om generationsklyftor och glappet
mellan stad och landsbygd.
Sitter och undrar var liknande romaner finns i nordisk litteratur. De unga författarna hos oss
är bestämt mer intresserade av att skåda inåt än att ta livtag på samhället som Avallone gör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar