Ibland säger man längtansfullt att det var bättre förr. Kanske när man var barn.
Jag läser av och till boken "Yxmördare, häxor och svärande damer i 1600-talets Halland". Den är skriven av två lokala släktforskare, Andreas och Anna Karlsson, och det är hiskeliga saker de hittat i gamla domböcker.
Elaka husmödrar som misshandlar pigor och lurar dem på lönen, kavata kvinnor som svär i kyrkan och karlar som slåss med livet som insats.
Dåtidens människor brydde inte sig om att vara "kränkta", de agerade i stället mycket handgripligt.
Det roliga - om nu roligt är rätt ord - är att det gått ungefär likadant till på Åland. I Boethius Murenius visitationsprotokoll handlar det ofta om missämja och våld i familjerna.
Så, det var inte bättre på 1600-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar