Internet är översköljt av rasism och hat. Hur blev det så och vad kan man göra åt det?
Det är tema för Lisa Bjurwalds nya bok "Skrivbordskrigarna" som verkligen tar fram nätets alla avigsidor
För nätet har gett
främlingsfientliga grupper och partier fritt rum att sprida sitt
hat, i kommentarsfält, i sociala medier och på oräkneliga egna
webbsajter. Med internet har rasisterna fått
händerna på ett medium de bara kunde drömma om på flygbladens tid.
Här har de snabbt etablerat en egen värld, där de kan samordna sig och
rekrytera, få bekräftelse och bli allt mer övertygade. Ja, de uppfinner
till och med ett eget språk: kulturberikare, judemedia, oikofobi och mycket värre saker. Näthatarna är som en sekt - men en sekt som varje dag når tiotusentals läsare. Rekryteringsbasen har därmed mångdubblats och barn och unga är särskilt i riskzonen, men ingen är immun,och mycket tyder på att vi redan börjat " vänja oss" vid hatet. Och polis och rättsväsende står handfallna.
Det är lätt att hålla med i Bjurwalds beskrivning, att förfasa sig. Men samtidigt vet jag att hennes bok inte når de grupper den borde nå. Också bland alla som hatar näthatare finns det koder, åsikter man får gilla och inte gilla. Jag är rädd för att klyftan växer och att alla bara ropar högre i debatten. Men baserna är fast cementerade.
Det är, som jag ser det, det stora hotet. Att vi talar förbi varandra och avskyr i stället för att tala med varandra och försöka nå fram med budskapen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar