Vikingatidens England lever upp

   Den sjätte delen av Bernard Cornwells epos om Englad på gränsen mellan vikinga- och medeltid har kommit. "Sju kungars död" heter den och mäktige krigaren Uhtred, kung Alfreds förtrogne, blir mot sin vilja beordrad att ingå fredsförhandlingar med vikingarna. Men han sänds rakt in i en fälla.
   Kungens män litar inte på Uhtred och vikingarna vill se honom död. Hans enda allierade är Æthelflaed, Alfred den stores dotter, som har satts till kloster. Uhtred har förvisats till en fattig gård i Mercia och får nu se att kyrkans män bedriva fredspolitik och konvetering, medan Wessex fiender växer sig allt starkare.   
   Danskarna talar om fred men vill krig. De vill ha Wessex, som är det rikaste saxiska kungadömet. Det sägs at Alfred den store, som har regerat i nästan trettio år, är döende. Det är ett dåligt tecken sju kungar kommer att dö, hade spåkvinnan sagt till Uhtred. När Alfred den store dör försöker rivalerna om kronan att ta kål på varandra. Därmed lämnar de Wessex öppet för ett angrepp av vikingarna. Alfred den stores kungadöme och nationen är hotad.
  Möjligen är det okvinnligt att gilla äventyrsromaner, och Cornwell skriver mycket realistiska scener från slagfält, men jag gör det ändå. Det finns en hel del som talar för att en hjälte som Uhtred var både möjlig och trolig i denna råa brytningstid.