En helt fascinerande bok har jag börjat läsa. "Minnet av företrädaren - aderton inträdestal i Svenska Akademien" heter den. Och det låter ju måttligt upphetsande.
Men upplägget är suveränt. Här samlas arton inträdestal som
tillsammans sträcker sig över nästan etthundraåttio år. Det är ju tradition att den som är ny akademiledamot håller ett minnestal över den ledamot som tidigare suttit på den numrerade stolen .Det är akademien som ger ut boken i serien Minnesbiblioteket.
Talen ger förstås en
bild av hur de nyinvalda ledamöter genom tiderna har valt att förhålla sig
till sina företrädare. Är man intresserad av retorik så kan man följa en utveckling av den svenska talekonstens historia. Man kan också
läs bokens som en samling essäer där några av de främsta skribenter
under de senaste två seklerna har porträtterat varandra - och i många
fall indirekt även sig själva.
Man kan mellan raderna i Sten Selanders tal över Sven Hedin märka hur han svettats med att inte gå ut för hårt, att hellre lyfta fram Hedins hjälteinsatser än hans politiska förvillelser. 1940 hålls två intressanta tal. Hjalmar Gullberg porträtterar Selma Lagerlöf och Pär Lagerqvist tar itu med Verner von Heidenstam. Lagerqvist tar in det dystra världsläget och konstaterar att Sverige förlorat en fosterländsk diktare. Och Gullberg är en av de första som talar om Lagerlöfs alla sidor, även de mörka. Alltför länge hade hon stämplats som sagotant.
Är man det allra minsta intresserad av idéer och historia är den här boken ett fynd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar