På en strand i Galicien

   Galicien i Spaniens nordvästliga hörn ut mot Atlanten är en ny deckarprovins. Domingo Villars andra deckare har kommit ut, "De drunknades strand", och här träffar man åter inspektör Leo Caldas och hans argisnta assistent, Rafael Estévez. Jag har tidigare här skrivit om hans första bok, "Nattens mörka toner.
   Det är en disig höstmorgon, när lugnet råder, som en sjömans kropp hittas i den galicisk fiskehamnen Paxon. Leo Caldas kallas in för att undersöka vad man tror är ett självmord. Men det kommer fakta som förändrar rutinärendet till en mordutredning. Caldas utfrågningar om  byns liv avslöjar oklarheter bakom ett tio år gammalt skeppsbrott och två mystiska försvinnanden.
Men det är inte lätt att få fram sanningen i en by där invånarna inte gillar frågor från främlingar.
  Boken växer till en roman om Galicien av idag, en fattig region - det var från Galicien som Fidel Castros förfäder utvandrade till Kuba - med god mat och gott vin.
    Caldas umgås med sin far på ett fåordigt vis och han söker upp en gammal släkting som berättar om hur det var i Paxon, innan havet blev utfiskat. Caldas är en eftertänksam snut som tar sig tid att fundera på annat än mordgåtor.