Kvinna med krut i

 Jag har alltid gillar Agneta Horns dagbok, sedan jag läste den försyta gången för så där 30 år sen.
"Beskrifning öfwer min älända och mykit wederwärtiga wandringstid samt alla mina mykit stora olyckior och hjärtans hårda sorger" som Horn väljer att kalla den självbiografiska skildringen av livet.
  Agneta Horn (1629-72) hade ett händelserikt, dramatiskt och stundtals outhärdligt tragiskt liv. Dessutom levde hon som dotterdotter till Axel Oxenstierna mitt i händelsernas centrum. Både hennes far och make var fältherrar i det trettioåriga kriget, och hon var med dem i fält.
    Hennes självbiografi är skriven med stark och väl uttryckt ilska, och hon skräder inte orden när hon skriver om personer hon ogillar, som de hjärlösa släktingar hon växte upp hos.Men Agneta hade en vilja av stål och gifte sig med krigaren Lars Cruus, i boken kallad Krusen, och inte med den högadlige man släkte ville ha henne gift med. Man nås av en stark och uppdämd ilska ännu 300 år efter att texten författades. Ett udda kvinnoliv beskrivs på den tidens mustiga språk. Ett äkta avtryck från 1600-talet blir tillgängligt.
   Nu har språkforskaren Karin Milles har bearbetat texten och, satt in biografin i sitt sammanhang och levandegör texten för den moderna läsaren genom att berätta om den egensinniga Agneta. Hoppas boken får många läsare..