Malmsten samlad

Det finns ett sug efter Bodil Malmstens dikter. Det märktes i mars 2015 när hon kom ut med Det här är hjärtat, som var hennes första diktbok på 22 år. ”Jag skriver inte dikter längre, men den här dikten krävde att jag skrev den”, sa Bodil Malmsten då. Det var ”en kärleksdikt, en sorgedikt, en dikt om den orimliga förlust som kallas döden”. I våras plockade liemannen upp även Bodil, som så många andra jämnåriga.
    Och nu ges  Bodil Malmstens alla tidigare diktsamlingar ut, från Dvärgen Gustaf från 1977 till Inte med den eld jag har nu från 1993. Åtta diktsamlingar och några rasande fina uddadikter inom ett par pärmar med titeln Samlade dikter, allt formgivet av Bodils dotter Stefania Malmsten.
   En volym med samlade dikter är som gjord att bläddra i och fastna än här, än där. Kanske vid den gripande sorgedikten om Bodils första förläggare, Gerard Bonnier, eller vid ungdomsminnen om mormor och kusin Stig, eller i hela diktsamlingen Nefertiti i Berlin, som skildrar en relation mellan en mamma och hennes flygfärdiga dotter.
   Bodil Malmstens poesi berör för den ligger nära hennes eget liv, nära allas våra liv. Hon sträcker sig brett och hon når långt. Hennes samlade dikter är en prydnad och en värmekälla i varje boksamling.

Perfekt sommarläsning

Brittiska författaren  Katherine Webb håller på att bli ett etablerat namn, även på svenska, för alla som gillar historiska romaner med koppling till nuet. "En sång från havet" är en sådan bok.
   I en liten by i södra England lever Mitzy Hatcher vind för våg. Mamman slänger ut henne ur huset när karlar kommer på besök, och Mitzy vandrar ensam längs kusten. En dag lyser det i den öde granngården, konstnären Charles Aubrey har flyttat in med sin familj. Plötsligt förändras allt. Under några somrar vid 1930-talets slut väcks Mitzys hopp om en annan framtid, och starka känslor sätter hennes tillvaro i gungning.
   Många år senare skriver galleristen Zach en biografi över den konstnären Aubrey. Han är som trollbunden av Aubreys tre målningar som finns i hans ägo. Vem är den unge pojken Dennis som ingen känner till? Lever bondflickan med den intensiva blicken fortfarande? Och vad hände med Charles Aubrey under andra världskriget? I jakt på svar reser Zach till södra Englands kust. Men de sanningar han hittar ligger bortom allt han hade kunnat ana.
    Den här romanen finns nu i pocket och är utmärkt sommarlektyr. Med sina drygt 500 sidor varar den ett tag.

En så tydlig trend

Ibland blir jag lite trött på alla dessa tydliga trender. Som att underhållande böcker ska ha långa och komplicerade titlar och skruvad intrig.
   Som Emmy Abrahamsons roman "Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske".
   Det handlar om Julia, som lever ensam med sin katt i Wien. En dag kommer hon att bli kompis med Elfriede Jelinek och sluta med att ständigt besvara enkäter som tidsfördriv. Till dess får hon arbeta som språklärare för överambitiösa företagsledare och underpresterande ungdomar.
   På en parkbänk möter hon Ben och kärlek uppstår. Allt är perfekt, förutom det lilla faktum att Ben bor i en buske…  Det är kärlekshistoria med komplikation, om att våga välja med hjärtat och se bortom yta, förväntningar och trasiga kläder. Jag tror att jag hade tyckt om romanen också om den inte hela tiden satsad på rolighet.

Helt mot strömmen

  
I vår tid upplever många att allt går snabbare och snabbare. Livets hastighet accelererar. Vi ska hela tiden förhålla oss till exempelvis ny teknologi och skiftande trender inom mat, mode och mirakelkurer.
    Allt är under permanent förändring och det ligger nära till hands att tolka samtidens epidemier av depression och utbrändhet som individens reaktion på den konstanta accelerationen. Känns det bekant?
   Men i "Stå fast - vägra vår tids utvecklingstvång" gör danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann upp räkningen med utvecklingssamhället och hela självhjälps- och coachfenomenet på ett både underhållande och lättsamt sätt. Det här är en bok som passar alla oss som känner oss som motvallskäringar i tidens ström.
   Han anser att vi behöver lära oss att ha rötter istället för fötter, att stå fast istället för att ständigt vara i rörelse. Bara så kan vi bli människor med integritet, sinnesro och karaktär.
    I sitt korståg mot självhjälpsgenren har han valt att bygga upp sin bok just som en självhjälpsbok med ett konkret sjustegsprogram.Så här ser hans program ut i punkter:
1. Sluta känna efter i dig själv.
2. Fokusera på det negativa i ditt liv.
3. Ta på dig nej-hatten.
4. Håll tillbaka dina känslor.
5. Avskeda din coach.
6. Läs en roman - inte en självhjälpsbok.
7. Dröj vid det förflutna.

Osannolik kärlek

  " Miss Queenies osannolika kärlekssång" är en fristående fortsättning på Rachel Joyce älskade  debutbok, "Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd" om en man som helt utan förberedelse ger sig ut på en lång fotvandring.
    När Queenie Hennessy får höra att Harold Fry ska gå igenom hela England för att komma till henne blir hon chockad. Hon förklarade ju i sitt brev till honom att hon var döende. Hur ska han hinna till henne innan hon dör?
    En av sjuksystrarna på hospicet där hon vistas föreslår att hon ska skriva ytterligare ett brev till honom. Men denna gång ska hon berätta allt för Harry.
  Under hennes tolv sista veckor i livet skriver hon brevet och gamla hemligheter dyker upp finner hon en försoning med det förflutna. Queenie trodde att brevet skulle vara slutet på deras historia. Hon hade fel. Det var bara början.
   En vacker roman om kärlekens styrka och om alla olika former den kan ha. Välskriven och tröstande är boken.

I 1800-talets Finland

Waldemar Churberg, bror till konstnären Fanny Churberg, växte upp i ett läkarhem i Vasa på 1850-talet och kom att uppleva både Vasa brand och Krimkriget.
    Han blev sedermera omtalad särskilt för sitt revolverattentat mot professor Jaakko Forsman i Helsingfors 1889. Men vem var mannen bakom attentatet? Vad hade format honom och vad ville han med sitt liv?
     Kring de frågorna kretsar Catharina Östmans dokumentärroman "Under graniten glöder lavan". Roman baserar sig delvis på dokumentära källor men Östman har använt sin konstnärliga frihet till att borra i Waldemars själ. Vad drev honom till det misslyckade attentatet? Var det en explosiv reaktion mot 1800-talets hårt snörda moral och etik?
   Waldemar Churberg blev 75 år och avled 1924. Han har också gett ut ett fembandsverk som heter Huru Finska Domstolar och Myndigheter skipa rättvisa. Ett ämne han visste en hel del om.
   Ett intressant porträtt av en för mig hittills okänd man.

Pesten i Stockholm

    

Året är 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära.
   "Pestens år" är en berättelse om döden och staden. Hur farsoten slog till, bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.
   Vetenskapsjournalisten Magnus Västerbro skildrar hur Stockholms invånare ställdes inför en katastrof av ofattbara proportioner. Hur reagerade de enskilda människorna? Vilket ansvar tog myndigheterna? Och hur bidrog pesten till den svenska stormaktens undergång?
   Kring de frågorna kretsar boken.
    Pesten sågs av samtiden som ett av de viktigaste tecknen på att Gud hade övergett det svenska folket, och att han straffade dem med pest och nederlag för deras högmod och storhetsvansinne. Pestens år är berättelsen om en central men ändå bortglömd period i Sveriges historia.
   Det är skakande läsning och engagerande skrivet.

Tidlös kunskap

I  "Trädgårdsmästarens anteckningar - en odlares framgångar och misslyckanden" av André Strömqvist får man följa ett år i ett odlarliv. Man vet inte var och när det utspelar sig
men  får tillgång till en skatt av inspirerande och egensinniga trädgårdsskildringar, spännande trädgårdshistoria och ovärderlig kunskap om odlandets konst.

   Man kan tänka sig att hitta en gammal anteckningsbok i ett övergivet trädgårdsmästeri. Boken visar sig vara rena guldgruvan! Här har trädgårdsmästaren månad för månad skrivit om sitt arbete, händelser och upplevelser. Mängder av viktigt kom-ihåg och värdefull kunskap om odling har tecknats ner.

  Man får följa årstidernas gång och läsa om allt som ska göras i köksträdgård, växthus och rabatter. Det kan handla om att så sommarmorötter och blomkål, samla frön, slå en äng eller driva iskonvaljer och amaryllis till julen. Trädgårdsmästaren beskriver hur han ympar äppelträd och anlägger en varmbänk och blandar jord från eget recept.

   Personligt delar Strömqvist med sig av både glädjeämnen och frustration som när råbocken varit framme och lämnat den fina buskpionen som ett plockepinn.

     Men här finns också plats för reflektioner kring själva meningen med odlandet och det ständiga kretslopp han själv är en del av. I en trädgård börjar och avslutas liv varje minut. Frön gror, en lök delar sig och det som vissnar bryts ner av maskarna och blir till jord ur vilken något nytt kan växa.

Det händer på Singö

   "Mordbrännaren" är den andra fristående delen i Anders Gustafssons och Johan Kants Singöserie. Den första hette "Singöspionen" och kom i fjol. Och det är på Singö, ön ut mot Ålands hav som det händer saker. Intrigen från den första boken går igen även här.
    En våldsam brand utbryter en höstnatt i husvagnar och tält på Singö camping, där en grupp romer bor. Kriminalinspektör Solbritt Andersson, som är utlånad från Stockholm till Norrtälje polisstation, och hennes kollega LenaKarlsson leder utredningen.
      Förövarna har inte lämnat några spår på platsen, bortsett från att de har sprejmålaten brun triangel på en vägg. Snart står också en gård på norra Singö i lågor. Finns det ett samband mellanmordbränderna? Parallellt med de komplicerade brandutredningarna fortsätter polisen arbetet med att kartlägga nätverket kring den gäckande spionen och ex-militären Sven Löwengrip. Det förflutna kastar återigen långa skuggor överskärgårdsön.
   Jag gillar berättarstilen i de här deckarna. Och att låta en kvinnlig polis som är 60+ vara "hjältinna" är ett originellt och modigt drag. Håller tummarna för att jag får träffa Solbritt igen

Vänskapens komplikation

   I "Den sårade pianisten" beskriver Maria Ernestam än en gång relationer, hemligheter och drömmar. Det handlar om barndomens spöken, musikens betydelse och människor som söker möjligheten att leva ett fritt liv. Och om vänskapsband som vuxit sig starka, kanske för starka.
    Veronica och Marieke har varit vänner sedan de var små. I vuxen ålder står den trofasta Marieke fortfarande i skuggan av den karismatiska Veronica. När Veronicas moster Klara dör sätts en händelsekedja igång som förändrar deras vänskap på djupet och får livet att ta en ny riktning för dem båda.
    De lämnar sina familjer i ett kallt och mörkt Stockholm för att resa i Klaras fotspår, till Langkawi och San Francisco – platser som har haft stor betydelse för henne.
    Under resan upptäcker Marieke och Veronica helt nya sidor hos mostern liksom hos sig själva. Och när de träffar den gåtfulle hotellpianisten James inleds ett triangeldrama som bara kan leda till undergång. Eller kan det vara början på något nytt?
   Ernestam är mycket uppskattad i Frankrike och det kan man förstå. Men hennes läsare på svenska blir också fler och fler.

Underbar barnpoesi

 Årets finaste barnbok - eller allåldersbok om man så vill - är "Mitt bland stjärnor" med text av Lotta Olsson och bilder av Åbofödda illustratören Olof Landström. Han som står bakom böckerna om fåren Bu och Bä.
   Boken består av evolutionär och existentiell bilderbokspoesi på hög nivå. De filosofiska och humoristiska stilpoängerna avlöser varandra i text och bild, tonlägena växlar mellan högt och lågt.
Allt från oändlig rymd till loppor i rävens svans. 
   Man blir inte uttråkad utan vänder blad efter blad och vill ha mer. Det är en makalös färd genom universums skapelse till här och nu. Det oöverskådliga blir överskådligt och plötsligt känner man sig klokare - och gladare.
  Så här kan texten låta:

Här är havet. Här är vinden.
Här är mjuka mammakinden.
Här är fågelpappans mask.
Här är sol och snö och slask.

Här är allt för första gången:
skrattet, gråten, fågelsången.
Här är dagen som ska gry.
Allas värld är alltid ny.

En ny engelsman

Gillar man brittiska kriminalgåtor så finns det många nya och intressanta namn. Som M. J. Arlidge. Han har de senaste femton åren arbetat med tv-produktioner. "Bro bro breja" är hans andra bok i serien om Helen Grace. Första delen, Ole dole,kom ut i fjol.

   Kommissarie Helen Grace har inte bara en krävande mordutredning på sitt bord. Hon försöker också återhämta sig efter systern Ens död samtidigt som hon måste navigera mellan blindskären på polisstationen, där inte alla vill ha henne kvar. 

   När en man som levt ett till synes skötsamt liv hittas i ett övergivet hus. Någon har skurit ut hans hjärta och lämnat det utanför familjens ytterdörr. Det är det första offret. Och kriminalkommissarie Helen Grace anar att det inte är det sista.

   I Southamptons slumkvarter frodas prostitution och droghandel. Varför har en lyckligt gift man rört sig i det området? När ett liknande fall dyker upp är det tydligt att det går en seriemördare lös. Ett tredje offer hittas.  Kan mördaren spåras vid den chattsida där ett antal män diskuterar och betygsätter prostituerade? Helen kan känna vreden bakom morden men hon kan inte föreställa sig vad som väntar henne i slutet av jakten.

Förlorat landskap

Hon förekommer ofta i Nobelprisspekulationerna, Joyce Carol Oates. Troligen här hon för flitig för att bli pristagare, hon skriver och publicerar sig ständigt. Och det anses ju inte vara riktigt fint.
   Nyutkommen på svenska är memoarboken "Det förlorade landskapet", som är en skimrande och förklarande berättelse om händelser, människor och platser som har bidragit till att forma författarens liv.
   Med en uppriktighet som känns igen från flera romaner återkallar Joyce Carol Oates sin uppväxt på landsbygden i staten New York, med fattigdom, sjukdom och våld runt ena knuten och framtidstro, drömmar och möjligheter runt den andra. Hon tar med läsaren till en svunnen tid och till sin barndoms förlorade landskap.
    Här skildras det strävsamma slitet på familjens lilla gård, ett arbetet som ger så knappt resultat men som kantas av stora uppoffringar och förluster. Men här möter man också den unga fantasifulla Joyce som, inspirerad av Alice i Underlandet, börjar se livet som en ändlös räcka äventyr och som själv en dag kommer att bli en stor författare. 

En charmig bagatell

"Lyckliga människor läser och dricker kaffe" av Agnès Martin-Lugand började som en fransk egenutgivningssuccé. Den har älskats av läsarna och ges ut i många länder. Det är en vemodig berättelse om att hitta tillbaka till livet efter en stor sorg. Om att kanske finna kärleken igen. Det har gått ett år sedan Diane förlorade sin man och deras femåriga dotter i en bilolycka. Sedan dess lämnar hon knappt Parislägenheten där de bodde tillsammans. Bokkaféet som hon drivit – Lyckliga människor läser och dricker kaffe – står och förfaller.
   Hennes vän Félix försöker envist locka ut henne i verkligheten igen, och för att få vara ifred och fly undan minnena bestämmer hon sig för att resa bort på obestämd tid. Hon hyr ett hus på den irländska landsbygden, dit hennes man alltid velat åka. Där gör hennes rara hyresvärdar allt för att hon ska trivas, vilket inte kan sägas om deras brorson, som blir hennes granne. Någon odrägligare typ har Diane aldrig träffat, men efterhand börjar hon inse vad som döljer sig under ytan.
   Det är en charmig bagatell till roman men jag tycker inte att sorgen skildras trovärdigt. Den blir som en del av en intrig där a leder till b och c. Riktigt så enkelt är det sällan i det verkliga livet.

Poet för evighet

   Allt som oftast går jag tillbaka till den polska nobelpristagaren Wislawa Szymborskas (bilden) dikter. Min pocket med hennes samlade dikter börjar bli tummad. Så varför gillar jag henne?
   Kanske för att hennes specialitet är att på ett vardagsnära vis, men med knivskarp intelligens och lekfull ironi, visa att tillvaron pågår hela tiden och att varje ny dag är ett underverk som man bör försöka ta till sig. Hon är inte de stora känslornas poet. Hos henne är det måtta som gäller. Hon hetsar inte upp sig i onödan utan ser allting ur evighetens synvinkel, ständigt ödmjukt medveten om att hon själv bara är en budbärerska, en av dem som för den poetiska stafetten vidare. Den inställningen är inte längre så vanlig. Många vill ju förkunna svaren på livets gåtor.
   Hennes trygga förankring i den medmänskliga vardagen har säkerligen inte varit lättköpt med tanke på vad Szymborska under sin livstid har fått uppleva i Polen. Till skillnad från de flesta andra av landets mer framträdande författare valde hon att hela tiden stanna i Polen, detta under hela 1900-talet svårt prövade land.
     Szymborskas poesi är en seger mot alla odds, en seger för mänskligheten, för moralen och omtanken och omtanken mellan människor. På det viset är hon fantastisk, aldrig en tvekan från hennes sida. Begrunda bara slutraderna i Det slutande seklet:

Nu igen och som alltid förr
är inga frågor av sådan vikt
som de naiva.

Till Edinburgh

   Han har kallats "Den nye Ian Rankin" och det är inte helt fel. James Oswalds tredjde deckare om kommissarie Tony McLean i Edinburgh är välskriven och håller tempot uppe. "Bödelns sång" är den tredje boken i serien som ges ut på svenska av förlaget Modernista som profilerar sig på deckare och spänning och även ger ut favoriten Louise Penny.   Det börjar med att en ung man hittas hängd i sitt hem i Edinburgh. Det ser ut som ett simpelt, sorgligt självmord, men kriminalkommissarie Tony McLean blir förbryllad av det egendomliga självmordsbrevet. En andra hängd man och ytterligare ett underligt meddelande pekar mot ett olycksbådande mönster.
   McLean är mitt uppe i en utredning om prostitution och trafficking, och kämpar samtidigt med att försöka koppla ihop de två självmorden. Upptäckten av ett tredje självmord övertygar honom om att det ligger ont uppsåt bakom. När han gräver djupare finner McLean svar som kommer honom närmare inpå livet än han kunnat föreställa sig. Något skräckinjagande stryker omkring på stadens gator och jakten på det riskerar att förgöra allt som McLean håller kärt.
  Oswald har snabbt blivit populär i Storbritannien och när han inte skriver driver han en boskapsfarm i North East Fife i Skottland.

Kärlek vid 81

 Birgitta Bergin har på kort tid etablerat sig som en av Sveriges mest lästa feelgood-författare.
"Som ett brev på posten" heter hennes nyaste bok och det är ett relationsdrama med värme och massor av svart humor . Tänk er en korsning mellan Lars Norén och Tomten är far till alla barnen.   
   Birgitta Bergins stil är rapp och effektiv, berättelsen har inga döda punkter.
   Det handlar om Elsa och Thore, 81 år gamla, som träffas på en bridgeklubb och blir otroligt förälskade. Ingen av dem hade kunnat ana att de skulle få uppleva kärlek igen så sent i livet. Det känns härligt, men inte alla ser med blida ögon på deras oväntade förhållande.
    Hemligheter, girighet och avundsjuka gror i deras respektive familjer. Barn och barnbarn, svärdöttrar och svärsöner, alla verkar ha egna motiv att krångla till det för dem. När Elsa och Thore bjuder sina familjer på förlovningsfest i skärgården, ställs situationen på sin spets. Och allt precis allt som inte får hända händer.
   En bok man läser snabbt för man måste ju få veta hur det slutar.

Underbara rosenbilder

  Vem hade trott på sommarvärme första veckan i maj. Inte jag.
    Men jag går igenom mina hyllor och gallrar ut böcker som ska bort och glädja andra. Nu står hyllan med trädgårdsböcker på tur, Då gör man fynd. Som att jag hittade Inga Bergfeldts vackra bok "Rosor i vasen, trädgården och historien".
    En alldeles lagom tjock bok om rosor med underbara foton av Jan Tennek.
 Och visst blir man lite klokare av läsningen. Mycket om rosornas ålder och historia, om människorna bakom rosorna och massor av tips på hur man gör fina och enkla buketter. Och nästan allt passar ihop med rosen, som är bukettens primadonna.

Om Europa just nu

 Negar Naseh debuterade som författare 2013 med "Under all denna vinter", en roman om ett mor-dotter-förhållande som också innehåller en arbetsdagbok från en skrivprocess. Hon bor i Stockholm där hon arbetar som läkare.
  Hennes andra roman har kommit nu. "De fördrivna" heter den och handlar om ett svenskt par ur  medelklassen, hon läkare, han konstnär, som har lämnat Stockholm för en drömtillvaro på Sicilien. Filip har egen ateljé intill det stora stenhuset, Miriam är föräldraledig. Landskapet är bedövande vackert, tomaterna smakrika, ostördheten total. Ändå är läget spänt.
    Miriam som är rastlös och rädd för att något ska hända dottern har börjat dricka gin. Filip börjar slå igenom internationellt med sin konst och störs av allt som hindrar honom från att arbeta. När Filips barndomsvän Ashkan och hans flickvän Erika kommer på besök ifrågasätts parets invanda mönster. Ashkan är journalist och vill besöka Lampedusa för att skriva om de människor som drunknar i Medelhavet på sin färd mot Europa.
    I den stillastående sicilianska hettan väcks frågan om hur isolerat man kan tillåta sig att leva och i sprickorna som uppstår börjar romanens personer finna olika sätt att närma sig världen. Författaren sätter fingret på en öm punkt i ett psykologiskt drama rakt ur vår europeiska samtid.

Knepiga katter

T S Eliot var inte enbart  världsberömd och nobelprisbelönad författaren och skrev inte bara storslagna diktverk som Det öde landet. Han tyckte också mycket om att skriva för barn. 

    De dikter han skrev till sina gudbarn blev till slut boken De knepiga katternas bok , publicerades första gången 1939. Boken blev en internationell bästsäljare för både barn och vuxna och är också grunden för musikalen Cats. 

   De knepiga katternas bok nyöversattes av Britt G Hallqvist med nygjorda illustrationer av Axel Scheffler. Eliots underbara nonsensdikter i Hallqvists tolkning i en läcker volym med härliga kattbilder är en bok för alla kattälskare att ta till sig. Och tro inte att boken bara passar barn. Vissa underfundigheter kan nog avnjutas bara av vuxna.

  Inledningsdikten om kattnamn är underbar. Så här slutar den:

 

Om ni ser en kisse som tyst mediterar

och grubblar, försjunken i länsstolens famn

då vet ni mesamma på vad han funderar.

Han grunnar och blundar - begrundar sitt namn

sitt nattliga, kattliga,

evigt ofattliga,

allra förtegnaste, egnaste namn.

Sex som bot mot döden

 Erica Jong, världsberömd för den frispråkiga "Rädd att flyga" är tillbaka med en

rolig roman om livet och kärleken på äldre dar. "Rädd att dö" heter den, helt logiskt.
   Huvudpersonen är Vanessa Wonderman, en gång firad skådespelerska, numera rik hemmafru på Upper East Side i New York, som sörjer sin förlorade attraktionskraft.
    Hon känner sig plötsligt omgiven av sjukdom och åldrande: Föräldrarna är döende och hennes äldre make har problem med hjärtat. Själv fantiserar hon om den stora passionen, kanske kan den hittas på knapplost.com, en nätsajt för erotiska möten.
    Men är evig ungdom verkligen bättre? Och kan lustfyllt sex mota bort sjukdom och död?
   Romanen är full av ironiska blinkningar, som att Vanessas bästa vän är Isadora Wing från debutromanen. Deras samtalsämne är givet, sex och erotik och alla varianter man kan pröva.
   På nåt vis tycker jag att Jong tar ett ytligt grepp på ett svårt ämne. 40-talisterna har levt som om de vore odödliga. Men hur hantera insikten att man inte är det? Kanske författaren är fast i sin roll från unga år, att vara den som chockerar. Men här lyckas hon inte med det.

Om krig och mat

Alla vänner av Ulla-Lena Lundbergs Finlandiabelönade roman " Is " kan i romanen "Marsipansoldaten" återse Petter Kummel - även den Finlandianominerad, när den utkom första gången 2001. 

   Här är Petter en bifigur medan allt ljus är riktat mot de yngre syskonen Kummel som befinner sig mitt i sin blomstrande ungdom när kriget slår till.Romanen handlar om hur kriget ingriper i vanliga människors liv. Bakom varje soldat finns det en familj som dras in i och påverkas av vad som händer.

   Jag tycker 9inte att det här är en roman om kriget, även om de oundvikliga tidsmarkörerna finns här. Men det är krigets vardag, hur människor hittar överlevnadsstrategier - till exempel genom att fantisera om mat man inte kan få. Söt och fet mat är tröst, till och med när man bara tänker på den. Det är, vid närmare eftertanke, också en stor roman om mat.

   Har ni inte läst den än, så gör det för allt i världen. Det är en underbar släkt- och familjehistoria. Också.

Till Sicilien

Den postumt utgivna Leoparden (Il Gattopardo) är en klassiker bland historiska romaner.
 Giuseppe Tomasi di Lampedusa började skriva romanen efter att hans familjegods förstörts under andra världskriget, och han använde sin egen farfarsfar, Don Giulio Fabrizio Tomasi, som förlaga till romanens Don Fabrizio. Romanen kom på svenska för första gången 1960. Nu utkommer den, liksom novellerna och fragmenten i Berättelser, i nyöversättning av Viveca Melander. Tillsammans utgör Leoparden och Berättelser Lampedusas hela författarskap.
  I romanen är det 1860-tal och en omvälvande tid på Sicilien. Giuseppe Garibaldis styrkor sveper fram över den italienska halvön med målet att ena landets många små kungadömen i en republik.
     En av Siciliens mest framstående familjer är Familjen Corbera, med överhuvudet Don Fabrizio, prins av Salina. Då Garibaldi landstiger på ön ställs Don Fabrizios tillvaro på sin spets. Hans ställning har redan tidigare satts i gungning av nyrika bönder och lågadel, och han konfronteras nu med hotet om en fullständig samhällsomvandling som skulle innebära slutet på släktens storhet.
    Don Fabrizio måste välja mellan att försvara adelns värderingar och att bryta med traditionen för att därigenom kunna säkra familjedynastins fortlevnad. Överallt tycker han sig se bevis på förfall och förruttnelse – han befinner sig mitt i en brytningstid där endast de starkaste och slugaste kommer att överleva.
    En roman om brytningen mellan gammalt och nytt, om vad man kanske måste offra för att gå vidare.

Lovsång till tanten

Uppföljaren till "Äntligen tant!" har kommit. "Tant i balans" är Anna Erikssons peppiga självhjälpsbok för skeptiska tanter. Med  skarpsynthet lyfter hon tanten och låter henne vara precis som hon är. Tantlivet är nämligen så vist konstruerat att det går att kombinera med att vara till exempel partiledare, mamma, gotlänning, (ålänning, väl?) cyklist, körsångare eller landskapsarkitekt.
   Här kan man läsa om tanten som rensar ut gifter ur skafferiet, försöker sova och kämpar mot det förbannade sockersuget. Eller om smala fönsterbrädor, konsten att promenera och naturlig mindfulness. Kolla sen om du är citytant eller lanttant i det fiffiga snabbtestet. Släpp loss och gör tant-i-balans-övningarna. Och få svar på var tanten möter kärleken nuförtiden.
   Låt "din inre tant" komma ut ur garderoben för att bli tant är nämligen en bonus – som ett skönt sviktande fotinlägg som får din promenad att bli så mycket härligare.
    Här uppmanas tanten till att göra det som tanten mår bra av som till exempel att tillverka egen bodyscrub av kaffesump, att se på saker ur ett annat perspektiv (dammråttaperspektivet) och att äta rätt och få en god nattsömn.
   Att anordna tantretreat med trasmatteyoga står också på listan för att nå mindfulness.Bara så ni vet...