En melankolisk man

Melankolisk kärlek och svidande svek i en stark berättelse får man i Peter Sandströms nya roman "Laudatur", som till största delen utspelas i Åbo.
    Peter, författare i femtioårsåldern med en avslutad akadmisk karriär, sitter hemma i Åbo och väntar på sin fru Zebra. Också Zebra är i femtioårsåldern, akademiskt framgångsrik och gravid. Hon är nästan alltid borta på akademin, med vänner och har inte plats för håglöshet i sitt liv. Sina två tonårsbarn stöter Peter ibland ihop med på gatan.
   Ibland glider berättelsen över till sommaren 1988, när var Peter ung man i Nykarleby. Den sommaren fick han för första gången syn på sina föräldrar som vuxna, självständiga människor i ett komplicerat äktenskap. Varje morgon plockade far, som var trädgårdsmästare, en ros till mor och lämnade den flytande i en skål. Det var beviset på hans verbalt haltande kärlek.
    Någon ros i en skål har Peter aldrig åstadkommit. Så vad har han egentligen gjort med sitt liv och med andras - och vad har livet gjort med Peter? Och kan inte Zebra bara komma hem?
   I "Laudatur" förenas det realistiska med det absurda, det melankoliska med det humoristiska.Här återkommer Peter Sandström till teman som han behandlade i "Transparente blanche" från 2014: att vara vuxen med åldrande föräldrar, att stå ut med kärleken, och att leva som satellit fast i en kärnfamilj.Ibland skulle man som läsare vilja ge honom en knuff, så han tog sig före att göra någonting....