Återvänder aldrig

Nu, när jag får semester, ska jag ge mig tid att läsa Georg Kleins senaste bok, essäsamlingen "Jag återvänder aldrig". Det är essäer "i förintelsens skugga" och Klein, som är ungrare av judiskt ursprung vet utan minsta tvivel vad han skriver om.

   Det är förintelsen som är tema men den mänskliga grymheten är evig. Om det skriver han i Homo homini lupus - Människan är mot människa varg - och han tar avstamp i Neros grymma regering.

   Texterna har ett viktigt budskap till nutiden när Klein resonerar king hur likgiltigheten och aningslösheten gjorde folkmord möjligt. Idag blåser ju starka extremhögervindar åter över Ungern och Europa. Det förflutna dör inte, det omgrupperar sig.

   Jag tycker det är bättre att läsa allvarslitteratur som det här nu när sommaren är som ljusast.
   Jag minns med en rysning hur jag kämpade mig igenom Steve Sem-Sandbergs roman "De fattiga i Lodz" en vinter när snön föll och det blåste isande vindar. Att samtidigt läsa om hur de fattiga fryser och svälter i ghettot, det blev nästan för realistiskt.