"Måsen och skeppet", som kom i våras, är Peter
Sandelins tjugosjätte bok sedan debuten 1951. I mer än ett halvsekel har han gett oss sina ordknappa iakttagelser. Att han även är bildkonstnär märks, bilderna av ord vibrerar av liv.
Titelns mås kan kanske kan ses som en
hälsning till debutbokens svala, Ur svalans loggbok. Fåglar, och
naturen överhuvudtaget, hör också till de återkommande motiven hos
Sandelin.
Han skriver i den modernistiska traditionen men är ingen slavisk modernist. Ibland bryter engagemanget för miljön igenom. Han har rykte om sig att vara en svår poet, men det är orättvist. Som all god lyrik är han allmängiltig och tidlös. Som här:
Moln ska ännu torna upp sig
vindar öka i styrka
havsvågor dåna
och stillna
och stillna
våra naglar långsamt växa
ännu när vi ingenting
ingenting
vet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar