I boken " Hembiträdet och spelfilmen" visar historikern Ulrika
Holgersson hur svensk underhållningsfilm kan ses som ett inlägg i debatten om hembiträden som fördes på 1930-talet.
I början av 1930-talet var nära 200.000 kvinnor anställda som
hembiträden i svenska hushåll, men många var missnöjda med sin
arbetssituation. Under hotet om deras flykt från yrket aktualiserades
genom en motion i Sveriges riksdag 1931 den så kallade
hembiträdesfrågan, som skulle bli ett hett debattämne in i nästa
decennium.
Året därpå fick den svenska ljudfilmen sin första stora
braksuccé: Vi som går köksvägen med Tutta Rolf i huvudrollen. Därefter
växte en hel filmgenre fram, där kända stjärnor som Dagmar Ebbesen, Rut
Holm, Eva Dahlbeck och Sickan Carlsson med flera spelade hembiträden. I
denna egenskap kunde de som inga andra röra sig och medla över
klassgränserna.
Också tankar kring det framväxande
folkhemmets moraliska och ideologiska grundvalar, tematiserades genom
hembiträdesfiguren i den svenska spelfilmen under 1930- och 40-talen.
Här visas hur historia kan
skrivas med spelfilmen som källa.
För den som undrar om det finns en lokal åländsk koppling är svaret ja. Många unga åländska flickor från landsbygd och skärgård sökte sig till Sverige där de var eftertraktad arbetskraft i hemmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar