Fint om 1700-talskvinna

"En sekund är jag evig" av Maria Gustavsdotter är en roman i två tidsplan.
Den varvar berättelsen om 1700-talets Annika från Lund med den om Birgitta, som 300 år senare reser till Lund för att röja ur sin avlidna mors lägenhet
    Maria Gustavsdotter når idag ut till en allt större läsekrets med sina historiska romaner, senast Ylvas bok i serien Prästdöttrarna. För första gången skriver hon nu en roman som utspelar sig både i historisk tid och i nutid.
   Man möter bibliotekarien Birgitta som reser till Skåne för att ordna med sin mors begravning och städa ur föräldrarnas gamla lägenhet. Hon borde ha fullt upp med allt det praktiska men istället tillbringar hon dagarna med att läsa sin fars efterlämnade papper. Birgittas bror är mest intresserad av den gamla värjan från 1700-talet, som är förknippad med en familjemyt. Kanske finns det ett korn av sanning i den. 
   Parallellt med den historien möter vi Annika år 1717, vars mor oväntat dör. Hon blir tvungen att lämna sitt hem och skapa sig ett nytt liv. Men vart ska en flicka ta vägen i Karl XII:s Sverige?
  Det är en intressant men inte sentimental skildring av två kvinnors liv som trots de stora tidsavstånden har en hel del gemensamt.
    Krigsåren, vi är vid slutet av Karl XII:s regeringstid, och den tidens vardagsliv beskrivs också kunnigt för Gustavsdotter slarvar inte med sin research.