Städningen kommer vi inte undan. Alla gillar att ha städat hemma, det ger status, men få gillar att städa.Hur har det blivit så här och måste det vara så? Det är frågor som Fanny Ambjörnsson resonerar kring i boken "Tid att städa".
Vissa städar som yrke, de flesta
städar sitt hem. En del städar åt sina föräldrar eller andra släktingar.
Att ha ett städat hem ger respekt men själva städandet -
vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen smuts - har
däremot väldigt låg status, och det tycks smitta av sig på personen som
utför arbetet.
Städning genomsyras av makthierarkier och leder
till ständiga konflikter både i vardagen och inom politiken. Hur kommer
det sig att en sådan viktig del av livet är så lågt värderad och så
känsligt att prata om? Med sin starka känsla för samhällets
smärtpunkter borrar sig Fanny Ambjörnsson ner i denna konflikthärd.
Hon har valt den neurotiskt städande Filifjonkan från Muminvärlden som följeslagare eftersom hon har insett att städning är en existentiell sysselsättning. Genom att städa håller Filifjonkan sitt inre kaos i schakt. Boken kretsar kring frågor om vad städning betyder i människors liv.
Kort sagt: vad är det egentligen städningen står för - för oss själva, i
våra relationer och i samhället?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar