Rebecka bor i London och lever ett kreativt liv med familj, vänner
och en frilanstillvaro som ger henne obegränsade möjligheter att dricka.
Kanske på det sätt som hon egentligen alltid har velat?
I "Jag som var så rolig att dricka vin med" berättar Rebecka Åhlund naket om hur lätt det är att fastna i ett beroende.
Kvällen
innan hon ska fylla fyrtio går hon gatan fram när hon upptäcker en
grupp människor hon älskar komma mot henne. Hennes första tanke är: Fan,
de har kommit för att lägga in mig på rehab. Men det är en
överraskningsfest.... Lättad blir Rebecka full igen, som vanligt.
Några veckor senare sitter hon i en källare under en kyrka och säger för första gången: Jag heter Rebecka och jag är alkoholist. Med
smärtsam uppriktighet och humor berättar Rebecka Åhlund om att
vara mamma, partner, yrkesmänniska, dotter, syster och alkoholist. Om
ångesten, skammen och skulden.
Men också om det livsbejakande i att
sluta bedöva sig och våga möta tillvaron som den är.
Det här
är en berättelse om en människas kamp för att bli frisk, men också en
skoningslös betraktelse av en kultur marinerad i alkohol. Den blir en
appell för ärlighet kring hur vi dricker och modet att våga vara en hel
människa.
En viktig bok, i synnerhet så här efter semestern. Vågar man verkligen se hur många glas vin det blev under semesterns dagar och kvällar. Kan man bryta vanan när man vill?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar