Leva nära döden

"Svartsvala" av Josefin Roos är en febrig liten kärleksroman om minnets betydelse och glömskans förskoning och förbannelse. Det handlar om att fly och att stå stilla, en hyllning till det liv som bara kan anas i skuggan av döden.
När Lucía vaknar upp efter en hjärnblödning är allt förändrat. Hon har inget närminne, hon måste lära sig allt på nytt, och enligt läkaren kan olyckan slå till när som helst igen. Hon träffar en man och får ett barn, trots läkarens varning, men att klara vardagen är svårt.
Allt måste ske nu, innan det är för sent. Men vad betyder nuet när man inte har något minne, hur är man en människa när man inte har något förflutet?
"Tornseglaren flyger som till månen tur och retur sju gånger under sitt liv, men jag hann inte se en enda sommargylling, inte älska en enda man, inte föda ett enda barn, tänkte jag". Från den startpunkten förändras livet.