Spåren efter fäder

I " Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000" åren borrar  Augustprisbelönade Karin Bojs  och DNA-experten Peter Sjölund vidare efter spåren av gamla förfäder. Sjölund gav i fjol ut boken "Släktforska med DNA", som blev en bästsäljare i släktforskarkretsar.

Det faktum att de två skriver om männen här beror på att de manliga Y-kromosomerna ger utförligare besked om hur släkter rört sig i tid och rum - inte för att man har fel genusglasögon på sig. Hundratals privata släktforskare har låtit analysera sitt DNA och deras resultat har också tagits med i berättelsen här.
    Med en felmarginal på bara ett par hundra år kan man avgöra när en enskild man, en förfader, kom till en region under sten- eller bronsålder. Och deras DNA lever kvar i nutida människor!
   Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna.
Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta – runt 80 procent – härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.
   När man lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet.
   Stimulerande populärvetenskap som faktiskt gör läsaren klokare.