Peter Englund, född 1957, har i
åtskilliga verk försökt skildra det stora genom det lilla, helheten
genom delen. I " Jag kommer ihåg" har han för första gången valt sig själv
som studieobjekt.
Fritt associerande har han nedtecknat och listat
minnesfragment från sin barndom. Skärvor av minnen, som i sig inte är vidare
märkvärdiga, men som delas med många andra som också växte upp i
rekordårens Sverige. Det är skärvor av det slag som aldrig får plats i Den
Stora Historien, som hur knallpulver luktade eller hur mattpiskandet lät, och ofta inte ens i självbiografiska berättelser men som ändå dröjer kvar i långtidsminnet.
Boken är
inte bara ett ovanligt minnesexperiment, men också en bok som i sin
planlösa öppenhet inbjuder läsaren till egna hågkomster och
reflektioner. Om man bara skrapar lite på ytan så kommer de fram, minnena som man inte visste man hade. Det är ett lyckat experiment som inte kräver annat än lugn och ro samt penna och papper. Försök minnas hur barndomens tuggummi smakade eller hur det lät i radion!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar