
Boken inled i Bagarmossen, som ju hör inte till de mest kända pilgrimsorterna i världen. Men det är där som berättelsen tar sin början. Här låg en argentinsk flykting död i sin lägenhet i två år utan att någon saknade honom. Det var denne okände mans död som sammanförde två till synes helt omaka män. En av dem var Carlos Luna, en gammal gerillakämpe, som sedan 1973 lever i exil i Sverige. När han läste om mannens tragiska öde skrev han ett mejl till påve Franciskus. "Jag vill berätta en historia för er om Daniel och medan jag skriver gråter mitt hjärta" Det dröjde bara några timmar innan Carlos Luna fick svar direkt från påven. Det blev början på en oväntad vänskap, och ett agerande som är talande för påve Franciskus personlighet och egenart.
Det är en varm och engagerad bok som ger en god bild av påven och hans bakgrund. Läs den och glöm alla topelianska skildringar av jesuiter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar