Påve Franciskus föddes 1936 i
Argentina med namnet Jorge Mario Bergoglio. Han arbetade som kemisk
tekniker innan han påbörjade sin prästutbildning. 2013 utsågs han till
påve och blev därmed den första icke-europiske påven sedan år 741. Han är också den första jesuiten som blivit påve.
Kristina
Kappelin, sedan länge bosatt i Italien, tecknar i "Påven som kom ner på jorden" ett porträtt av en annorlunda påve som valt en
annan väg än sina företrädare. Han förespråkar en uppvärdering av
kvinnors roll i kyrkans organisation, tar avstånd från marginaliseringen
av homosexuella och gör ansträngningar för en öppen dialog mellan olika
religiösa åskådningar. Att han nyligen besökte Sverige är ett led i den riktningen. Hans medmänsklighet, engagemang för fattiga och
omtalade värme gör honom till en fascinerande, modig och mänsklig påve.
Boken inled i Bagarmossen, som ju hör inte till de mest kända pilgrimsorterna i världen. Men
det är där som berättelsen tar sin början. Här låg en argentinsk
flykting död i sin lägenhet i två år utan att någon saknade honom. Det
var denne okände mans död som sammanförde två till synes helt omaka
män. En av dem var Carlos Luna, en gammal gerillakämpe, som sedan 1973
lever i exil i Sverige. När han läste om mannens tragiska öde skrev han
ett mejl till påve Franciskus. "Jag vill berätta en historia för er om
Daniel och medan jag skriver gråter mitt hjärta" Det dröjde bara några
timmar innan Carlos Luna fick svar direkt från påven. Det blev början på
en oväntad vänskap, och ett agerande som är talande för påve Franciskus
personlighet och egenart.
Det är en varm och engagerad bok som ger en god bild av påven och hans bakgrund. Läs den och glöm alla topelianska skildringar av jesuiter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar