Kéthévane Davrichewy är ett helt nytt namn för mig. Hon är född i Paris men hör till en georgisk familj. Hon har skrivit dramatik och filmmanus. Hennes roman "Svarta havet" handlar om en kvinna som försöker göra det
bästa av ett liv hon aldrig riktigt valt.
Romanen inleds med att Tamouna vaknar i sin Parislägenhet. Det är hennes 90-årsdag
och vi får följa henne genom den. Möta barn, barnbarn, släkt och vänner som
kommer förbi och dela
hennes oro för om ungdomskärleken Tamaz ska infinna sig som han sagt.
Mitt bland födelsedagsbestyren dyker minnena upp. Barndomen i Georgien;
sommrarna hos morföräldrarna i huset vid Svarta havets
kust, där Tamouna som 15-åring möter Tamaz;
så familjens flykt och exilen i Paris. Drömmen om att återvända krockar med
viljan att skapa sig ett liv i det nya landet. Som en röd tråd genom
minnena finns kärleken till Tamaz, livslång men aldrig helt
förverkligad En kärlek som hör ihop med drömmen om det förlorade Georgien, en kärlek som lyser
starkast på avstånd. För bara det man förlorat äger man i minnet och för Tamouna blir det den hemliga källa till kraft som
hjälper henne genom en rad svårigheter..
Romanen "Svarta havet" är en bra skildring av Georgiens dramatiska
1900-talshistoria och samtidigt en vemodig kärlekshistoria. Läs den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar