Modern isländsk skräcksaga

Det är Island, efter börskraschen i Steinar Bragis andra roman på svenska, "Höglandet". Den börjar med att två par gör en utflykt till det ensliga isländska höglandet i öns inre delar, sedan urminnes tid är landskapet förknippat med onda makter. Landskapet är kargt och ogästvänligt och i den tjocka dimman kör de rakt på ett hus. Bilen går sönder och de tvingas övernatta hos husets ägare, två gamlingar som lever isolerade. De beter sig märkligt, låser om sig och verkar vara rädda för någon där ute i mörkret.
   De fyra försöker komma därifrån, men misslyckas gång på gång. Snart blir sprickorna inom gruppen synliga. Egill och Hrafn är sedan länge rivaler. Båda har de tillhört finanseliten på Island i kraschen har de förlorat allt och försöker dämpa sin ångest med alkohol, droger och porr. Journalisten Anna är avundsjuk på psykologen Vigdis. Samtidigt är hon den enda som försöker ta reda på vad paret i huset egentligen döljer. Allt tyder på att mannen flytt upp på höglandet för att gömma sig efter att ha begått ett fruktansvärt dåd.
   Den mardrömslika situationen intensifieras. De fyra vet att de måste samarbeta och själva ta sig därifrån, samtidigt som deras förflutna hinner ikapp dem i allt snabbare takt.
   Jag tycker inte man kan kalla romanen för thriller. Det är en mörk roman där skräcken smyger sig på dig och nästan skrämmer livet ur dig. Island framstår här som en våldsam och brutal plats samtidigt som den berättar om konsekvenserna som förr eller senare hinner upp människor. Var beredda på störd nattsömn efter att ha läst den här. Bragis förra roman "Kvinnor" var, om möjligt,
än värre när det gäller skräck som sipprar in.