Johan Svedjedal är en av mina favoriter bland litteraturhistoriker. Hams Almqvist-biografi i tre delar är helt enkelt lysande.
Hans nya essäsamling "Ner med allt?" handlar om revolt
och litterära drömmar om ett bättre samhälle. Tiden är decenniet från
1965 till 1975, när svensk skönlitteratur ville vara en radikal
samhällskraft - med syftet att fördjupa demokratin.
Men Svedjedal vill veta vilka litterära
metoder författarna använde för att skapa opinion och hur såg de
på sin roll som författare, frågar han.
Här träffar man folkhemsrebeller som
dokumentaristerna Sara Lidman och P.O. Enquist, den radikale liberalen
Lars Gustafsson, ungdomsupprorets Olof Moberg, ögonblicksrealisten
Staffan Seeberg och tidsskildraren Gun-Britt Sundström likväl som som kulturradikalerna i Blå Tåget
och proggälsklingarna Hoola Bandoola Band.
Med utmärkt fingertoppskänsla och lätt ironi ledsagar han läsarna i en engagemangets litterära epok, -en tid
när många författare faktiskt trodde att man kunde förändra samhället genom
litteraturen, men ibland gick vilse politiskt.
"Ner med allt? är riktigt underhållande läsning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar